Såg det intressanta inlägget om "Social Bookmarking in plain English" (du finner den även som en länk längst ner i Videofältet). Den handlar om hur man kan dela sina "Bokmärken" med hjälp av Delicious . Detta verkar fruktansvärt smidigt och lätt att använda. Jag delar gärna mina bokmärken mer er andra. Ni finner mig med användarnamn "PernillaJ" (om någon tycker det är krångligt att lägga till och dela nätverk - så lägger jag gärna till er istället, bara säg till i sådanafall).
Jag har redan nu bookmarkat några intressanta länkar vilka du gärna får ta del av.
onsdag 26 mars 2008
Pluginprogram
Jag har precis roat mig med att skapa ett litet plugginprogram till iGoogle som jag gärna delar med er. Min vision är någonstans att det hade varit intressant om alla kunde medverka till att förändra informationen samt att det gick att använda även utanför iGoogle - då med största sannorlikhet inte alla jobbar i detta program.
I alla fall - en inbjudan att dela det lilla plugginprogramet har precis gått ut till alla som är uppsignade på kursens discosida. Om du av någon anledning inte stod med i maillistan så lägg gärna in en kommentar här eller maila mig - så skickar jag en inbjudan även till dig.
I alla fall - en inbjudan att dela det lilla plugginprogramet har precis gått ut till alla som är uppsignade på kursens discosida. Om du av någon anledning inte stod med i maillistan så lägg gärna in en kommentar här eller maila mig - så skickar jag en inbjudan även till dig.
tisdag 25 mars 2008
Två länkar almänt gällande IT information
Kanske kan dessa vara någon till nytta?
What is? com The leading IT encyclopedia and learning center.
IT knowledge exchange
What is? com The leading IT encyclopedia and learning center.
IT knowledge exchange
Inspiration till olika sätt att använda podcasting
The Podcasting underground
Vill passa på att rekommendera “The Podcasting Underground” som är en serie av Jason Van Orden (podcasting konsult) med inriktning på att tala om nyheter och tipps för att lyckas med podcasting. Det handlar alltså om Podcasting för Podcastare.
I en av episoderna så möter Van Orden i en intervju Rob Greenlee från Microsoft. Utgångspunkten är Zune Marketplace – en mjukvara med ung samma funktioner som iTunes. För mer information om Zune så kika in på Zune.net.
Van Orden och Greenlee diskuterar bl a vad man som podcastare bör tänka på för att nå ut till lyssnarna med sina podcasts. Betonas gör framför allt vikten av att vara tydlig med innehållet av podcastingserien/episoden. Att på ett tydligt vis kommunicera innehållet och detta dels genom att inse vikten av titeln men även av den tillhörande beskrivningen. Att dessa är samstämmiga är mycket viktigt liksom att alla visuella element måste vara optimerade för den målgrupp som man vill nå med sina podcasts. Greenlee trycker väldigt hårt på dessa ovanstående saker, alltså tydlig kommunikation till åhörarna, vikten av samstämmighet och målgruppsanpassning. Självklart tillägger han så är även själva innehållet av vikt. Då Greenlee är den person som har ansvar för att lyfta fram olika podcasts på just Zune så är det dessa saker han tar i beaktande då han lyfter fram och rekommenderar podcasts.
Att få sin podcasts framlyft och rekommenderad på tex. Zune eller iTunes är av stor vikt för dess publicitet och för dess marknadsföring med syftet att nå lyssnare. Greenlee menar här att det är viktigt att förstå att marknadsföringen går hand i hand med handhavandet av podcasts.
De båda herrarna spånar också vidare kring podcastingens framtid och hur den kan komma att utvecklas. I sin korthet berättar även Greenlee om hur man på Microsoft i dagarna använder sig av podcasts för tex. internutbildning av personal. Genom att sända olika episoder med olika inriktning vilken distribueras till de olika avdelningarna så kan var och en lyssna och ta del av relevant information.
Det är kanske genom podcasts som vi ska vidareutveckla oss och ta del av varandras framsteg i forskningen här på Högskolan? Eller är det så att vi ska podcasta avdelningsmötena och låta de med frånvaro kunna ta del av dessa i sin helhet i efterhand? Eller kanske kan man arbeta med det på andra sätt?
Stockholms Universitet samlade 22 oktober 2006 under Forskardagarna ihop till en frågestund. Ledde frågestunden gjorde Stefan Nordlund professor i biokemi och samtalade gjorde blivande studenter tillsammans med en panel bestående av flertalet av de forskarområden vilka är representativa för just Stockholms Universitet. Panelen bestod bl a av representanter från områdena; religionshistoria, molekylärbiolog, biolog - växter i marin miljö, teoretisk fysik och kosmologi, laborativ arkeologi, lingvistik, medievetare, och kulturvetare. Kika kärna in och lyssna på deras podcasts – kanske kan detta vara applicerbart i rekryteringssammanhang även för Högskolan Väst?
Eller kanske skall vi hämta inspiration från Göteborgs Universitet vilka sänder ”En akademisk kvart”, en podcasts serie vilka består av olika tematiska populärvetenskapliga lunchföreläsningar på Wettergrens bokhandel? Ni finner hela föreläsningsserien här. Jag rekommenderar att ni tar del av och lyssnar på någon av episoderna om ni hittar någon som faller inom ert intresse område. Av vilken anledning? Jo – att så här skulle jag mer än gärna se att vi jobbar även här på Högskolan Väst och kanske kan DU vara en av dem som håller en lunchföreläsning, vilken senare kan komma att podcastas?
Vill passa på att rekommendera “The Podcasting Underground” som är en serie av Jason Van Orden (podcasting konsult) med inriktning på att tala om nyheter och tipps för att lyckas med podcasting. Det handlar alltså om Podcasting för Podcastare.
I en av episoderna så möter Van Orden i en intervju Rob Greenlee från Microsoft. Utgångspunkten är Zune Marketplace – en mjukvara med ung samma funktioner som iTunes. För mer information om Zune så kika in på Zune.net.
Van Orden och Greenlee diskuterar bl a vad man som podcastare bör tänka på för att nå ut till lyssnarna med sina podcasts. Betonas gör framför allt vikten av att vara tydlig med innehållet av podcastingserien/episoden. Att på ett tydligt vis kommunicera innehållet och detta dels genom att inse vikten av titeln men även av den tillhörande beskrivningen. Att dessa är samstämmiga är mycket viktigt liksom att alla visuella element måste vara optimerade för den målgrupp som man vill nå med sina podcasts. Greenlee trycker väldigt hårt på dessa ovanstående saker, alltså tydlig kommunikation till åhörarna, vikten av samstämmighet och målgruppsanpassning. Självklart tillägger han så är även själva innehållet av vikt. Då Greenlee är den person som har ansvar för att lyfta fram olika podcasts på just Zune så är det dessa saker han tar i beaktande då han lyfter fram och rekommenderar podcasts.
Att få sin podcasts framlyft och rekommenderad på tex. Zune eller iTunes är av stor vikt för dess publicitet och för dess marknadsföring med syftet att nå lyssnare. Greenlee menar här att det är viktigt att förstå att marknadsföringen går hand i hand med handhavandet av podcasts.
De båda herrarna spånar också vidare kring podcastingens framtid och hur den kan komma att utvecklas. I sin korthet berättar även Greenlee om hur man på Microsoft i dagarna använder sig av podcasts för tex. internutbildning av personal. Genom att sända olika episoder med olika inriktning vilken distribueras till de olika avdelningarna så kan var och en lyssna och ta del av relevant information.
Det är kanske genom podcasts som vi ska vidareutveckla oss och ta del av varandras framsteg i forskningen här på Högskolan? Eller är det så att vi ska podcasta avdelningsmötena och låta de med frånvaro kunna ta del av dessa i sin helhet i efterhand? Eller kanske kan man arbeta med det på andra sätt?
Stockholms Universitet samlade 22 oktober 2006 under Forskardagarna ihop till en frågestund. Ledde frågestunden gjorde Stefan Nordlund professor i biokemi och samtalade gjorde blivande studenter tillsammans med en panel bestående av flertalet av de forskarområden vilka är representativa för just Stockholms Universitet. Panelen bestod bl a av representanter från områdena; religionshistoria, molekylärbiolog, biolog - växter i marin miljö, teoretisk fysik och kosmologi, laborativ arkeologi, lingvistik, medievetare, och kulturvetare. Kika kärna in och lyssna på deras podcasts – kanske kan detta vara applicerbart i rekryteringssammanhang även för Högskolan Väst?
Eller kanske skall vi hämta inspiration från Göteborgs Universitet vilka sänder ”En akademisk kvart”, en podcasts serie vilka består av olika tematiska populärvetenskapliga lunchföreläsningar på Wettergrens bokhandel? Ni finner hela föreläsningsserien här. Jag rekommenderar att ni tar del av och lyssnar på någon av episoderna om ni hittar någon som faller inom ert intresse område. Av vilken anledning? Jo – att så här skulle jag mer än gärna se att vi jobbar även här på Högskolan Väst och kanske kan DU vara en av dem som håller en lunchföreläsning, vilken senare kan komma att podcastas?
Podcasting for Dummies
Återigen ringer klockan på morgonkvisten och det är dags att vakna upp ur helgens dvala. Inledde morgonen med en ordentlig frukost samtidigt som jag lyssnade på en episod från "Podcasting for Dummies". I episoden så diskutterar författaren till boken "Podcasting for Dummies", Tee Morris och Phil Rossi (som b la. sänder egna podcasts) vikten av inspelnings utrustning och då framför allt mikrofoner. Nu kanske man skulle kunna förvänta sig att detta väckte mina funderingar då det kommer till mikrofoner och inspelningsutrustning, men nej - det var inte alls just dessa frågor som jag kom att grubbla över.
Efter att ha sökt lite bakgrundsfakta om de båda männen så slås jag av hur mångfaciterade de är. Båda två skriver och producerar en hel del på egen hand. Inte under ett större bolag utan på egen hand. Rossi presenterar sig bland annat som författare, podcastare, musiker och preformens artist. Och kanske var det här med musiker som jag fastnade på? Jag kom nämligen att tänka på då Morris lyfter upp frågan om Podcastingens nya intro och undrar om Rossi uppskattar den. När jag nu har lyssnat på några olika podcasts så har jag också uppmärksammat att dess intro är signifikant för varje serie. Dess kvalité har också kommit att bli avgörande för mina förväntningar på det kommande inslaget. Vikten av introts representativitet har alltså på kort tid blivit avgörande för huruvida jag väljer att lyssna vidare på sändningen eller ej..
Vad genererar detta för de sändningar jag har tänkt? Hur kan jag gå vidare med mina tankar om att skapa ett intro - på vad bör jag lägga betoningarna? För att få ett tillräckligt kvalitativt musikintro så kanske det kan vara av vikt att faktiskt efterfråga detta av en musiker? Att introt är av stor vikt är otvivelaktigt, det har lyfts fram i otaliga podcastingavsnitt där man också belyser vikten av att från tidigt stadium skapa ett hållbart intro. Med andra ord - här kan det vara värt att stanna upp lite extra och tänka efter... före.
Efter att ha sökt lite bakgrundsfakta om de båda männen så slås jag av hur mångfaciterade de är. Båda två skriver och producerar en hel del på egen hand. Inte under ett större bolag utan på egen hand. Rossi presenterar sig bland annat som författare, podcastare, musiker och preformens artist. Och kanske var det här med musiker som jag fastnade på? Jag kom nämligen att tänka på då Morris lyfter upp frågan om Podcastingens nya intro och undrar om Rossi uppskattar den. När jag nu har lyssnat på några olika podcasts så har jag också uppmärksammat att dess intro är signifikant för varje serie. Dess kvalité har också kommit att bli avgörande för mina förväntningar på det kommande inslaget. Vikten av introts representativitet har alltså på kort tid blivit avgörande för huruvida jag väljer att lyssna vidare på sändningen eller ej..
Vad genererar detta för de sändningar jag har tänkt? Hur kan jag gå vidare med mina tankar om att skapa ett intro - på vad bör jag lägga betoningarna? För att få ett tillräckligt kvalitativt musikintro så kanske det kan vara av vikt att faktiskt efterfråga detta av en musiker? Att introt är av stor vikt är otvivelaktigt, det har lyfts fram i otaliga podcastingavsnitt där man också belyser vikten av att från tidigt stadium skapa ett hållbart intro. Med andra ord - här kan det vara värt att stanna upp lite extra och tänka efter... före.
torsdag 20 mars 2008
“Podcast and New Media expo 2007”
Under morgonen så har jag nu lyssnat på en Podcast med Gregory Lemon ( "The Myth Show" , "Twitter" , "VoiceActor and Podcaster") Jason Watts (History On Air) och Bob Wrights ("Baseball history podcasts") inspelad 2007.
Inspelningen är gjord under “Podcast and New Media expo 2007”. ”New Media Expo” är en årligen återkommande konferens vilken i år går av stapelns 14-16 Augusti i Las Vegas, Nevada. Expot inriktar sig på ”hands-on”, existerande samt ”how –to” vilket också inbegriper praktiska sessioner över hur man producerar högkvalitativa online audio och video material. Kika gärna in på länken för givetvis så finns alla sessioner podcastade vilka du har fri tillgång till.
Inslaget med Lemon, Watts och Wrights handlar framför allt om hur de själva förhåller sig till sina podsändningar. Detta kommer att inbegripa allt ifrån deras funderingar om vilket land lyssnaren egentligen befinner sig i till hur de själva ser på källhanteringen i samband med att man producerar podsändningar. Bl a nämner de Wikipedia som ett uppslagsverk utifrån de tittar mycket på samtidigt som de har funderingar kring dess trovärdighet. Validering gentemot andra källor är för dem viktiga i detta sammanhang. De påtalar i dessa sammanhang också den abnorma tidsåtgången som krävs för att läsa in sig på områden med hjälp av böcker. Internet ger åtkomst till information på kortare tid och därigenom blir det lättare snabbt sätt sig in i områden och skriva manuskript till sändningarna. Här börjar jag grubbla lite… för baserat på tid så sker alltså en kvalitets förändring i sändningen. Nu får man självklart sätta detta i relation till att alla tre är aktiva och hängivna podsändare på en avancerad nivå men fortfarande ser det mer som en hobby, och inte har stöd i ryggen av ett stort produktionsteam. Att skapa en regelbundenhet i sändningarna anser de alla är av stor vikt – men regelbundenhetens anspråk på efterforskningen? Det gäller alltså att hitta en regelbundenhet där avkall på innehållet blir så minimal som möjligt. Hur mycket avkall tolererar vi som lyssnare och hur mycket förlitar vi oss på det som podsänds? Om jag jämför Wikipedia gentemot podsändning så är upphovsmännen/kvinnorna oftast flera till ett och samma textunderlag i Wikipedia än i podsändnings sammanhang. Förändrar detta mitt synsätt till det som presenteras? Tar jag detta i beaktande?
För att studera lite närmare hur utvecklingen har sett ut så sökte jag mig vidare kring de tre ovan nämnda herrarna. Sökte upp podsändningar som spann över åren 2005 -2008 för att få en uppfattning om kvalitets förändringar som har skett i deras sändningar. Det som fick mig att gå vidare in på detta spår är att de själva lyfte upp frågan och i samband med detta står fast vid att innehållets kvalité är konstant men att själva kvalitén på sändningarna har ökat. De var också samstämmiga när det kom till att ”Content is King” och de betonar vikten av att själva produktionen inte får gå före innehållet. Vad kom jag då fram till? Ur en produktions aspekt så har under åren headset bytts ut mot mer avancerad inspelningsutrustning, voiceover lektioner har tagits och de propagerar fortfarande för open source program (framför allt för att hålla nere kostnaderna). Innehållsmässigt så återfinns gemensamt deras rädsla för att uttala ord och annorlunda namn men förövrigt jobbar de innehållsmässigt på väldigt olika sätt i förhållande till varandra. I olika stor utsträckning så uppmuntrar de lyssnarna till interaktion, detta kan vara genom att mail, skriva inlägg på forum eller som Watts, till och med be lyssnarna om mp4 filer för att sända dem direkt (med betoning på att ge avsändaren erkännande). Här påpekas det från andra att man vid detta arbetssätt går miste om igenkänningen av rösten samt att man inte kan försäkra sig om att sändningen håller tillräcklig ljudkvalité. Oavsett hur man väljer att jobba kan man ju i samband med detta fundera över hur och vad den gemensamma utgångspunkten ”Content is King” innebär.
Genom att låta en person med mer ämnesrelaterad kunskap sända så tillskriver man större möjligheter till djupare efterforskning till det material man sänder. Måste detta vara motstridigt till igenkänningsfaktorn baserat på podsändarens röst? I vissa fall har man valt att låta någon annan skriva manuset för sändningen och så har podsändaren läst manuset. Kompenserar igenkänningen i dessa fall trovärdigheten?
Inspelningen är gjord under “Podcast and New Media expo 2007”. ”New Media Expo” är en årligen återkommande konferens vilken i år går av stapelns 14-16 Augusti i Las Vegas, Nevada. Expot inriktar sig på ”hands-on”, existerande samt ”how –to” vilket också inbegriper praktiska sessioner över hur man producerar högkvalitativa online audio och video material. Kika gärna in på länken för givetvis så finns alla sessioner podcastade vilka du har fri tillgång till.
Inslaget med Lemon, Watts och Wrights handlar framför allt om hur de själva förhåller sig till sina podsändningar. Detta kommer att inbegripa allt ifrån deras funderingar om vilket land lyssnaren egentligen befinner sig i till hur de själva ser på källhanteringen i samband med att man producerar podsändningar. Bl a nämner de Wikipedia som ett uppslagsverk utifrån de tittar mycket på samtidigt som de har funderingar kring dess trovärdighet. Validering gentemot andra källor är för dem viktiga i detta sammanhang. De påtalar i dessa sammanhang också den abnorma tidsåtgången som krävs för att läsa in sig på områden med hjälp av böcker. Internet ger åtkomst till information på kortare tid och därigenom blir det lättare snabbt sätt sig in i områden och skriva manuskript till sändningarna. Här börjar jag grubbla lite… för baserat på tid så sker alltså en kvalitets förändring i sändningen. Nu får man självklart sätta detta i relation till att alla tre är aktiva och hängivna podsändare på en avancerad nivå men fortfarande ser det mer som en hobby, och inte har stöd i ryggen av ett stort produktionsteam. Att skapa en regelbundenhet i sändningarna anser de alla är av stor vikt – men regelbundenhetens anspråk på efterforskningen? Det gäller alltså att hitta en regelbundenhet där avkall på innehållet blir så minimal som möjligt. Hur mycket avkall tolererar vi som lyssnare och hur mycket förlitar vi oss på det som podsänds? Om jag jämför Wikipedia gentemot podsändning så är upphovsmännen/kvinnorna oftast flera till ett och samma textunderlag i Wikipedia än i podsändnings sammanhang. Förändrar detta mitt synsätt till det som presenteras? Tar jag detta i beaktande?
För att studera lite närmare hur utvecklingen har sett ut så sökte jag mig vidare kring de tre ovan nämnda herrarna. Sökte upp podsändningar som spann över åren 2005 -2008 för att få en uppfattning om kvalitets förändringar som har skett i deras sändningar. Det som fick mig att gå vidare in på detta spår är att de själva lyfte upp frågan och i samband med detta står fast vid att innehållets kvalité är konstant men att själva kvalitén på sändningarna har ökat. De var också samstämmiga när det kom till att ”Content is King” och de betonar vikten av att själva produktionen inte får gå före innehållet. Vad kom jag då fram till? Ur en produktions aspekt så har under åren headset bytts ut mot mer avancerad inspelningsutrustning, voiceover lektioner har tagits och de propagerar fortfarande för open source program (framför allt för att hålla nere kostnaderna). Innehållsmässigt så återfinns gemensamt deras rädsla för att uttala ord och annorlunda namn men förövrigt jobbar de innehållsmässigt på väldigt olika sätt i förhållande till varandra. I olika stor utsträckning så uppmuntrar de lyssnarna till interaktion, detta kan vara genom att mail, skriva inlägg på forum eller som Watts, till och med be lyssnarna om mp4 filer för att sända dem direkt (med betoning på att ge avsändaren erkännande). Här påpekas det från andra att man vid detta arbetssätt går miste om igenkänningen av rösten samt att man inte kan försäkra sig om att sändningen håller tillräcklig ljudkvalité. Oavsett hur man väljer att jobba kan man ju i samband med detta fundera över hur och vad den gemensamma utgångspunkten ”Content is King” innebär.
Genom att låta en person med mer ämnesrelaterad kunskap sända så tillskriver man större möjligheter till djupare efterforskning till det material man sänder. Måste detta vara motstridigt till igenkänningsfaktorn baserat på podsändarens röst? I vissa fall har man valt att låta någon annan skriva manuset för sändningen och så har podsändaren läst manuset. Kompenserar igenkänningen i dessa fall trovärdigheten?
Att lära av varandra
Samtalade med Ulla då vi av en slump stötte samman under gårdagskvällen. Ulla lyfte upp det faktum att vi kommit väldigt olika långt i vårt bloggande om våra ämnen och bad i samma veva om ursäkt för att hon inte kommenterat mer på mina inlägg även om hon läst dem. Till Ulla och till er andra som sitter med samma tankar, så vill jag bara säga att det gör absolut ingenting! I första hand läser jag kursen för att lära mig om webbverktyg och då framför allt om podcasting. Om ni vill vara delaktiga och bidra med funderingar så tas dessa med tacksamt och värme emot - men känn inget tvång att läsa alla inlägg jag gör eller kommentera dem. Jag är tacksam bara genom att ni faktiskt läser något inlägg lite då och då och förhoppningsvis funderar lite över det jag har skrivit. Det räcker långt för mig.
Alla har vi ju också olika mycket att göra vid olika tidpunkter. Och just nu passar det mig bra att jobba mycket med just denna kurs. Medan det kommer att passa lite mindre bra i slutet av terminen. Jag har alltså valt att disponera min arbetsbelastning genom att lägga mer ner kraft på området nu, men har full förståelse för att andra väljer en annan disponering av sin tid.
Alla har vi ju också olika mycket att göra vid olika tidpunkter. Och just nu passar det mig bra att jobba mycket med just denna kurs. Medan det kommer att passa lite mindre bra i slutet av terminen. Jag har alltså valt att disponera min arbetsbelastning genom att lägga mer ner kraft på området nu, men har full förståelse för att andra väljer en annan disponering av sin tid.
måndag 17 mars 2008
Podcasting om Podcasting
Att jag inte har tänkt på det innan! Det är klart att jag själv ska lära mig om podcasting genom att lyssna på podcasting om podcasting. Ideén slog mig hårt (när den väl träffade=), så just nu sitter jag och laddar ner några olika podcastingsserier om hur man podcastar. Tänkte jag skulle börja lyssna på dem under morgondagen - så återkommer med tipps och rekomendation på intresanta podcastinsserier senare. Alternativt, fråga mig om du är nyfiken.
tisdag 11 mars 2008
Podcasting och terminologi:
Vodcasting, Mediacasting och Podcasting, vad menas egentligen med de olika begreppen och i vilka sammanhang möts vi av dem? Här finner ni en lista över terminologin vilken existerar i podcastingvärlden. Listan är inte på något vis komplett och jag ser gärna att du hjälper mig att fylla på med begrepp. Fler begrepp finner du också om du följer länkarna/källorna vilka är hänvisas till vid de olika inläggen.
Podcasting
Ur sammansättningen av det engelska ordet broadcast (sändning) samt Pod (Portable on Demand) kom Podcasting. Ännu finns ingen korrekt svensk term att översätta begreppet med, poddsändning och poddradio är dock två av de mest använda översättningarna. Det som utmärker poddsändningar är framför allt att ljudfilerna stöds av RSS-flöden vilka göra att filerna kan laddas ner per automatik. Att filerna är nedladdningsbara innebär i sin tur att du som åhörare kan ta del av dessa och lyssna vart du än befinner dig tillika när helst du känner för det så länge du har tillgång till en bärbar audiospelare. Om du är intresserad av att ta del av och pröva på att lyssna på olika podsändingar, vilket du förstås också kan göra från din dator, så finner du länkar längst ner här på bloggen till några nordiska producenter här nedan.
Autocasting
Genom XML parsers, TTS (text-to-speech) engines, och audio konverteringsenheter omvandlas texter till ljudfiler vilka placeras ut och görs tillgängliga för nedladdning. I begreppet Autocasting åsyftas alltså automatgenererade Podcast vilka kommer från textkällor.
Blogcasting
Passande nog så finner vi även begreppet Blogcasting vilket är, precis som det låter, en kombination av podcasts och av blogg alltså en individuell blogpost eller artikel med en tillhörande audio/video fil. Till din blogpost kan du lägga till text, fotografier och musik tillhörande dina blogginlägg, dessa associeras och görs tillgängliga för nedladdning.
Mediacasting
Vanligtvis används termen för att beskriva multimedia vilken inkluderar texter, bilder, ljud och video vilken distribueras över ett nätverk och använder sig av RSS.
Mobilecast/Mobilcast
I takt med att mobiltelefoner har utvecklats till mer och mer användbara ljudenheter har också podcasting börjat förekomma i dessa sammanhang. Mobilecast/Mobilcast handlar alltså om podcast vilka skapas i syfte att laddas ner alternativt strömmas till en mobiltelefon. Intressant är dock att detta enbart är ett synsätt av vad Mobilecast/Mobilcast innebär. Ett annat sätt att definiera Mobilecast/Mobilcast är media-innehåll/ljudfiler från mobila enheter så som bärbara mediaspelare/smartphones vilket kan tas emot av andra kompatibla mobila enheter.
Om vi tar avstamp i den första förklaringen till begreppet så har Podcast nämnts i sammanhang där vi talar om överföring från PC till en inkopplad enhet, detta fungerar utmärkt då mobiltelefonen i det här fallet utgör den inkopplade enheten. Förutom detta tillvägagångssätt vid överföring så kan man också leverera on-demand till en mobiltelefon, detta sker genom användandet av ”adaptive downloade chunking” (vilket resulterar i att ljudfilen spelas upp som en ström). I dagsläget är inte tillgängligheten samt användandet av Mobilecast/Mobilcast utbrett i stor utsträckning men här kan tänkas att förändring kan komma att ske med utvecklingen av mobiltelefonerna samt om fler människor börjar använda sina mobiltelefoner som ljudspelare.
Generellt så skiljer sig Mobilecast/Mobilcast från Podcast innehållsmässigt då Mobilecast/Mobilcast utformas för att kommunicera snabb information. Detta resulterar i kortare ämnesinriktade Podcasts, exempel på detta kan vara restaurang reviwes, sammanfattningar eller olika headlines vilka man vill belysa.
Vodcasting/Video podcast/Videocast
Bokstäverna VOD i Vodcast står för Video On Demand och Cast kommer som presenterat innan från casting/sändning. Ett annat begrepp som ibland används är Podd-tv. Till skillnad från podcast vilka oftast levereras i mp3 format så finner vi Vodcasting/Video podcast/Videocast i mp4, mov, eller wmv.
Video podcast är samma som en podcast enda skillnaden är alltså att video filen ersätter audiofilen inne i XML koden. Videocast skiljer sig från Video podcast då video innehållet inte är sammanslutet inom XML. Detta resulterar i att en Videocast helt enkelt kan vara en mp4 fil som är uppladdad på en server och länkad till från en webbsida.
Vlogcast
Vlogcasters kan egentligen likställas med Podcastare, då det handlar om att man med bloggen som plattform distribuerar video Podcasts.
Narrowcasting
Narrowcasting är en form av Broadcasting och förstådd som en ”wide dissemination of content through mechanical or electronic media”, definierat av Dr. Jonathan Sterne på McGill Universitet. När man talar om Narrowcasting så är vi alltså inne på Podcastens form. Traditionellt så handlar det om att radio/tv-shower sänds till en begränsad publik. I Narrowcasting riktar man sig till en mer begränsad publik/målgrupp och därmed utesluter existensen av en bred massa av åhörare. Andra ord som kan användas för att beskriva detta är niche marketing eller target marketing. I sin form är detta applicerbart på Podcasting då publiken/målgruppen i de flesta fall är skarpt definierad.
Peercasting
För att reda ut begreppet Peercasting så är det av vikt att vi först känner till begreppet Peer-to-peer. Om vi ser till hur Peer-to-Peer definieras så kommer vi att finna skillnader i definitionen beroende på sammanhang men i mångt och mycket så handlar det om en kommunikationsmodell där varje part ges samma möjligheter och rättigheter detta till skillnad på modeller som bygger på client/server eller master/slave förhållanden. Konkret så innebär detta att datoranvändare genom mjukvara kan utbyta filer direkt med varandra från varandras hårddisk eller genom en server. Exempel på sådan mjukvara är Napster och Gnutella. Är ni mer intresserad av definitionen samt vad Peer-to-Peer kan innebära så följ gärna länken ovan vilken är kopplad till begreppet.
Om vi då återgår till själva begreppet Peercasting så innebär detta att media tillåts att strömma av åhörarna och genom dess nätverk. Ur ett brett perspektiv så handlar det om all media vilken strömmas via Peer-to-Peer och oavsett om det är i ett kommersiellt intresse eller enbart amatörs intresse mer specifikt så handlar det om PeerCast som en open source program vilken tillåter strömmande media att multicastas. PeerCast minimerar behovet av bandbredd genom att sprida överförandet av media genom Peer-to-Peer nätverket och påsåvis blir varje åhörare en nod i ett större nätverk.
Podcasting
Ur sammansättningen av det engelska ordet broadcast (sändning) samt Pod (Portable on Demand) kom Podcasting. Ännu finns ingen korrekt svensk term att översätta begreppet med, poddsändning och poddradio är dock två av de mest använda översättningarna. Det som utmärker poddsändningar är framför allt att ljudfilerna stöds av RSS-flöden vilka göra att filerna kan laddas ner per automatik. Att filerna är nedladdningsbara innebär i sin tur att du som åhörare kan ta del av dessa och lyssna vart du än befinner dig tillika när helst du känner för det så länge du har tillgång till en bärbar audiospelare. Om du är intresserad av att ta del av och pröva på att lyssna på olika podsändingar, vilket du förstås också kan göra från din dator, så finner du länkar längst ner här på bloggen till några nordiska producenter här nedan.
Autocasting
Genom XML parsers, TTS (text-to-speech) engines, och audio konverteringsenheter omvandlas texter till ljudfiler vilka placeras ut och görs tillgängliga för nedladdning. I begreppet Autocasting åsyftas alltså automatgenererade Podcast vilka kommer från textkällor.
Blogcasting
Passande nog så finner vi även begreppet Blogcasting vilket är, precis som det låter, en kombination av podcasts och av blogg alltså en individuell blogpost eller artikel med en tillhörande audio/video fil. Till din blogpost kan du lägga till text, fotografier och musik tillhörande dina blogginlägg, dessa associeras och görs tillgängliga för nedladdning.
Mediacasting
Vanligtvis används termen för att beskriva multimedia vilken inkluderar texter, bilder, ljud och video vilken distribueras över ett nätverk och använder sig av RSS.
Mobilecast/Mobilcast
I takt med att mobiltelefoner har utvecklats till mer och mer användbara ljudenheter har också podcasting börjat förekomma i dessa sammanhang. Mobilecast/Mobilcast handlar alltså om podcast vilka skapas i syfte att laddas ner alternativt strömmas till en mobiltelefon. Intressant är dock att detta enbart är ett synsätt av vad Mobilecast/Mobilcast innebär. Ett annat sätt att definiera Mobilecast/Mobilcast är media-innehåll/ljudfiler från mobila enheter så som bärbara mediaspelare/smartphones vilket kan tas emot av andra kompatibla mobila enheter.
Om vi tar avstamp i den första förklaringen till begreppet så har Podcast nämnts i sammanhang där vi talar om överföring från PC till en inkopplad enhet, detta fungerar utmärkt då mobiltelefonen i det här fallet utgör den inkopplade enheten. Förutom detta tillvägagångssätt vid överföring så kan man också leverera on-demand till en mobiltelefon, detta sker genom användandet av ”adaptive downloade chunking” (vilket resulterar i att ljudfilen spelas upp som en ström). I dagsläget är inte tillgängligheten samt användandet av Mobilecast/Mobilcast utbrett i stor utsträckning men här kan tänkas att förändring kan komma att ske med utvecklingen av mobiltelefonerna samt om fler människor börjar använda sina mobiltelefoner som ljudspelare.
Generellt så skiljer sig Mobilecast/Mobilcast från Podcast innehållsmässigt då Mobilecast/Mobilcast utformas för att kommunicera snabb information. Detta resulterar i kortare ämnesinriktade Podcasts, exempel på detta kan vara restaurang reviwes, sammanfattningar eller olika headlines vilka man vill belysa.
Vodcasting/Video podcast/Videocast
Bokstäverna VOD i Vodcast står för Video On Demand och Cast kommer som presenterat innan från casting/sändning. Ett annat begrepp som ibland används är Podd-tv. Till skillnad från podcast vilka oftast levereras i mp3 format så finner vi Vodcasting/Video podcast/Videocast i mp4, mov, eller wmv.
Video podcast är samma som en podcast enda skillnaden är alltså att video filen ersätter audiofilen inne i XML koden. Videocast skiljer sig från Video podcast då video innehållet inte är sammanslutet inom XML. Detta resulterar i att en Videocast helt enkelt kan vara en mp4 fil som är uppladdad på en server och länkad till från en webbsida.
Vlogcast
Vlogcasters kan egentligen likställas med Podcastare, då det handlar om att man med bloggen som plattform distribuerar video Podcasts.
Narrowcasting
Narrowcasting är en form av Broadcasting och förstådd som en ”wide dissemination of content through mechanical or electronic media”, definierat av Dr. Jonathan Sterne på McGill Universitet. När man talar om Narrowcasting så är vi alltså inne på Podcastens form. Traditionellt så handlar det om att radio/tv-shower sänds till en begränsad publik. I Narrowcasting riktar man sig till en mer begränsad publik/målgrupp och därmed utesluter existensen av en bred massa av åhörare. Andra ord som kan användas för att beskriva detta är niche marketing eller target marketing. I sin form är detta applicerbart på Podcasting då publiken/målgruppen i de flesta fall är skarpt definierad.
Peercasting
För att reda ut begreppet Peercasting så är det av vikt att vi först känner till begreppet Peer-to-peer. Om vi ser till hur Peer-to-Peer definieras så kommer vi att finna skillnader i definitionen beroende på sammanhang men i mångt och mycket så handlar det om en kommunikationsmodell där varje part ges samma möjligheter och rättigheter detta till skillnad på modeller som bygger på client/server eller master/slave förhållanden. Konkret så innebär detta att datoranvändare genom mjukvara kan utbyta filer direkt med varandra från varandras hårddisk eller genom en server. Exempel på sådan mjukvara är Napster och Gnutella. Är ni mer intresserad av definitionen samt vad Peer-to-Peer kan innebära så följ gärna länken ovan vilken är kopplad till begreppet.
Om vi då återgår till själva begreppet Peercasting så innebär detta att media tillåts att strömma av åhörarna och genom dess nätverk. Ur ett brett perspektiv så handlar det om all media vilken strömmas via Peer-to-Peer och oavsett om det är i ett kommersiellt intresse eller enbart amatörs intresse mer specifikt så handlar det om PeerCast som en open source program vilken tillåter strömmande media att multicastas. PeerCast minimerar behovet av bandbredd genom att sprida överförandet av media genom Peer-to-Peer nätverket och påsåvis blir varje åhörare en nod i ett större nätverk.
Collaboration
Kunde inte hålla fingrarna borta:
2 gram spasmiska rykningar (efter en kopp kaffe)
1 bägare nyfikenhet
2 dl pushtechnologi
...tilläts jäsa i ca 7 minuter. Därefter var jag insignad på http://www.box.net som är ett Collaborationsverktyg. Är du sugen på att tastea en bit så logga gärna in. Du finner mig under min hv adress pernilla.josefsson@hv.se.
2 gram spasmiska rykningar (efter en kopp kaffe)
1 bägare nyfikenhet
2 dl pushtechnologi
...tilläts jäsa i ca 7 minuter. Därefter var jag insignad på http://www.box.net som är ett Collaborationsverktyg. Är du sugen på att tastea en bit så logga gärna in. Du finner mig under min hv adress pernilla.josefsson@hv.se.
torsdag 6 mars 2008
PodcastSerie
Relaterat till min avsiktsförklaring/lärkontrakt så har jag nu beslutat mig för att sända en serie podcast kopplat till ämne Media/Grafik/Design/Webb.
I stunden så är produktionen tänkt att varje avsnitt är tematiskt. Klart är att följande avsnitt kommer att sändas:
· Tema: Rollspel
· Tema: Personlig Media/Multimedia med utgångspunkt i Alan Key
· Tema: Användbarhet
· Tema: Wiki ur ett lärandeperspektiv
· Tema: 3D-grafik i verkligheten
· Tema: Upphovsrätt ur en dagstidnings perspektiv
I stunden så är produktionen tänkt att varje avsnitt är tematiskt. Klart är att följande avsnitt kommer att sändas:
· Tema: Rollspel
· Tema: Personlig Media/Multimedia med utgångspunkt i Alan Key
· Tema: Användbarhet
· Tema: Wiki ur ett lärandeperspektiv
· Tema: 3D-grafik i verkligheten
· Tema: Upphovsrätt ur en dagstidnings perspektiv
Avsiktsförklaring/Lärkontrakt
Min avsikt med deltagande på WVA100 är att:
· Lära mig mer om hur jag kan skapa samt producera podcast, för att på längre sikt kunna använda mig av detta i olika undervisningssituationer.
· Ha kunskap om olika relevanta tillämpningar för podcast
· Ha förståelse för produktionsprocessen för podcasting
· Kunna leverera podcasts
· Reflektera över podcasting som verktyg i undervisningssituation
· Lära mig mer om hur jag kan skapa samt producera podcast, för att på längre sikt kunna använda mig av detta i olika undervisningssituationer.
· Ha kunskap om olika relevanta tillämpningar för podcast
· Ha förståelse för produktionsprocessen för podcasting
· Kunna leverera podcasts
· Reflektera över podcasting som verktyg i undervisningssituation
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
