Teoretiskt är det gratis att sända podcast vilket gör att förutsättningarna för privatpersoner samt kommersiella företag är liknande detta har i sin tur medfört att man har jämfört podcasting med bloggandet. Idag kan man se ett intresse både från traditionella radiostationerna samt public service då det kommer till att erbjuda sina radioprogram även som podsändningar. Sveriges Radio började redan våren 2005 att erbjuda podsändningar.
Tekniken att sända podcasting är gammal och många är det som har användt sig av den långt innan namnet podcasting tillkom, där av är det svårt att peka på en upphovsman. Exempelvis så var det många som publicerade ljudfiler på sina bloggar (audiobloggande) vilka använde sig av RSS men konceptet Podcasting existerade inte. Termen Podcast finner vi i en artikel av Ben Hammersley i The Guardian 12 februari 2004[1] det var också samma år som poddsändningen fick sitt stora genomslag i USA, till Sverige kom populariteten först 2006. Det var också 2006 som Swecasters bildades, Sveriges första förening för poddare.
Adam Curry, Washington Dc är en omtivstad man då det kommer till poddradion men otvivelaktligen så har hans insatser haft betydelse för mediets popularietet vilket lett till att han oftast benämns ”the podfather”. Curry beskrivs som en World Wild Web entreprenör och en av de första kändisarna som personligen skapade och administrerade en websida. Curry är involverad i utvecklandet och av promotandet av podcasting. Han producerar och presenterar en podcast vid namn Daily Sourse Code. Han har inte uppfunnit podcasting teknologin, men var en av de första att skapa en framgångsrik podcast show.
Kontroverser var orsakade av edditering Curry gjorde på podcast arrtikeln på Wikipedia 2005 vilka förstorade upp hans roll som skaparen av podcast genom att ta bort nämningar av tidigare verk skapade av andra. Curry har senare bett om ursäkt och sagt att han inte då förstod hur man använde wikipedias editeringsfunktion och att han hade varit ovis då det kommer till tidigare arbete gjort av Kevin Marks.
Ytterligare en fördel ur ett producentperspektiv vilken brukar lyftas fram är att Poddaren ges möjlighet att skapa en nära relation med sin publik vilket inte alltid existerar i andra mediasammanhang. Tillika ses detta som väldigt viktigt för en poddares utveckling då poddaren genom den nära relationen kan samla material samt nya uppslag. Ben Hammersley har i ett inlägg i The Guardian kommenterat just detta med poddarens relation och här ger också Christopher Lydon en fd. reporter från Ney York Times sin syn. Ser vi detta ur ett större perspektiv finner vi det aktuellt i de sammanhang då man podcastar och vill attrahera sponsorer och annonsörer.
Från början så var podsändningar något som inte var uppbundet till reklam och sponsring men då populariteten ökat så kom också området att bli mer intressant ur marknadsföringssyfte. Problematiken som ses i detta är att då publiken ökar så finner vi en risk i att det kommersiella oberoendet kan bli lidande.
torsdag 29 maj 2008
Upphovsrätt och ”Poddsäker musik”
Om vi ser till exempelvis Sveriges Radio vars länk ni finner här nedan och deras utbud då det kommer till podcastade program så baseras urvalet bla. på huruvida vi finner upphovsrättsskyddat material i radioprogrammen eller ej. I vissa fall så klipps sändningarna om, i andra fall så väljer man att inte erbjuda dessa som nedladningsbara podcastsändningar. Mer information just om hur Sveriges radio hanterar och väljer sitt utbud finner ni på deras sajt.
I och med hanteringen av material så finner vi också relevanta begrepp så som ”Original content” samt ”Non original content”. Skillnaden här är att Original content är skapat i första hand för att podsändas till skillnad från Non original content vilket då Sveriges radio är ett exemple på dvs. programmen sänds först i radion och sedan distribueras de som podcasts.
Vi finner också begreppet ”poddsäker musik” vilket syftar till musik skriven av osignerade artister vilken man kan spela utan att behöva betala rättigheter för.
I och med hanteringen av material så finner vi också relevanta begrepp så som ”Original content” samt ”Non original content”. Skillnaden här är att Original content är skapat i första hand för att podsändas till skillnad från Non original content vilket då Sveriges radio är ett exemple på dvs. programmen sänds först i radion och sedan distribueras de som podcasts.
Vi finner också begreppet ”poddsäker musik” vilket syftar till musik skriven av osignerade artister vilken man kan spela utan att behöva betala rättigheter för.
Olika sorters podsändningar
Det finns flera olika sorters poddsändningar dels ljudbloggar där vanliga privatpersoner talar fritt, vissa mer krönikerartade analyser tänkt för en publik med likartade åsikter, andra nyttjar det mer som en dagbok. Vi finner också tematiska podsändningar därav många nyhetsbevakande men med tonvikt på diskutterande och kommenterande inslag. De flesta olika intressesfärer finns representerade men mest utbrett är de teknikintresserade. Det finns också podsändningar med mer pedagogiskt eller en mer upplysande funktion. En genre inom detta är soundseeing där en geografisk plats/museum presenteras av någon som fysiskt befinner sig på den akutella platsen vid inspelning.
Olika mjukvara för hantering av podcasts
För att få full användning av podcast syndication krävs korrekt mjukvara, ofta refererad till som podcasting klient. Den mest dominerande klienten på marknaden i dag är Appel´s iTunes. Men där finns andra alternativ så som Microsofts ny utvecklade Zune Marketplace, Juice (multiplatform), Doppler (Windows), podget (linux) och podracer (linux). Det finns också etablerade ljudspelare så som AmaroK, Winamp och Mediamonkey som ibland erbjuder begränsade möjliheter tilp podcasts funktionaliteter.
Att använada podcast i undervisningen - enligt Appel
På Appels sajt presenteras bland annat hur Podcasting kan användas samt inspirera till lärande i skolan. Här benämns podcasting som ett “exciting way for students and educators to explore and discover educational content.”
Man poängterar även att studenten lär sig mer än enbart innehållet i den podcast som produceras, studenten lär sig också att kommunicera. Vi finner ord så som skapa, kommunicera och dela samtidigt som man talar om vikten att som lärare låta studenterna förändra och se bakom det traditionella lärandet. Exempel på användningsområde är att tillåta studenterna vid att inkludera både ljud, bild samt med hjälp av detta påvisa processorienterat arbete. Ur aspekten som lärare kan man tänka sig att podcasta och påsåvis tillhanda hålla material till studenterna.
Man poängterar även att studenten lär sig mer än enbart innehållet i den podcast som produceras, studenten lär sig också att kommunicera. Vi finner ord så som skapa, kommunicera och dela samtidigt som man talar om vikten att som lärare låta studenterna förändra och se bakom det traditionella lärandet. Exempel på användningsområde är att tillåta studenterna vid att inkludera både ljud, bild samt med hjälp av detta påvisa processorienterat arbete. Ur aspekten som lärare kan man tänka sig att podcasta och påsåvis tillhanda hålla material till studenterna.
Vad är PMP och PVP?
I podcasting sammanhang så finner man på många olika begrepp samt förkortningar ett av dem vilket kan vara av vikt att känna till är PMP vilket är en förkortning för portabel media spelare (Portable media player) vilket ibland också likställs med PVP dvs. portabel video spelare. PMP och PVP inbegriper möjligheten att lagra samt spela digital media. DAP (digitala ljud spelare) erbjuder ibland också dessa möjligheter och gemensamt för dem alla är att datan oftast lagras på en hårddisk, flshminne eller på en microdrive. Även telefoner räknas ibland in som PMP då de har uppspelnings funktioner.
Podcasting Processen
Nästa steg i processen att skapa podcast är själva distributionen av de ljudfiler vilka jag önskar tillgängliggöra publikt. Den skapade filen (i det här fallet mp3) laddas upp till en webbserver på Internet genom användandet av FTP. Filen packas och kodas i XML format för att göra den läsbar med hjälp av RSS.
Innehållsleverantören (dvs. jag) tillkännager sedan podcastens existens genom att referera till den på en webbsida vilken oftast benämns som ”podcast´s feed”. ”Podcast´s feed” listar var podcasten befinner sig samt annan relevant information så som publicerings data, titel och textbeskrivning. Feeden postas till en permanent plats på en webbserver (webbsida eller blogg). Här efter kan jag sedan välja att lista podcasten i ett podcastregister för att distribuera till en tänkt publik.
Nästa steg av podcasting processen är när lyssnaren får tillgång till podcasten via prenumeration. Efter att ha laddat ner ett aggregator program som läser RSS, ex. Appels iTunes, så prenumererar användaren på en podcast genom att antingen söka efter den i ett bibliotek eller genom att ange dess RSS direkt i aggregator programmet.
Användare/lyssnare kan nu välja att prenumerera på min podcasts. När en prenumeration väl är vald så kommer alla podcasts-episoder som identifieras automatiskt att laddas ner till prenumerantens dator, detta eliminerar behovet att manuellt besöka webbsidan för att se efter om nya avsnitt eller uppdateringar har gjorts. Aggregator programmet mottar och processerar data från varje feed vid speciella intervaller (exempel på intervall kan vara varje dag). Om datan i ett feed har ändrats eller om fältet precis lagts till i aggregator programmet, laddas dessa ner till användarens dator. Den nedladdade episoden kan bli spelad, omspelad, eller arkiverad som vilken annan datafil som helst, och den stannar kvar på användarens dator till dess att han/hon väljer att ta bort filen. Prenumerationer kan läggas till eller tas bort från aggregator programmet när som helst.
De nedladdade episoderna kan likaväl spelas och lyssnas på via mediaspelande mjukva liksom de kan också överföras till en portabel media spelare. Möjligheten att ladda ner filerna till en extern och portabel mediaspelare är också det som gör podcasting flexibelt i tid och rum dvs. du kan lyssna off-line tillskillnad från strömmande filer.
I mars 2006 raporterades att 80% av podcasts episoderna var konsumerade till en PC vilka de laddades ned till. Siffran talar dock inte om hur många som faktiskt blev överförda till en portabel spelare eller blev deleatade utan att äns ha blivit lyssnade på.
Intressant att betänka är också att denna form av ”publish-and-subscribe” innebär en form av push teknologi där informations försörjaren väljer vilka filer som erbjuds i ett feed och där prenumeranten automatiskt tar emot dessa filer. Intressant här för mig som avsändare och undervisande lärare hade varit en utökad möjlighet att se vem det är som laddar ner och vad personen laddar ner, alltså ökade möjligheter för att kontrollera informationsflödet.
Innehållsleverantören (dvs. jag) tillkännager sedan podcastens existens genom att referera till den på en webbsida vilken oftast benämns som ”podcast´s feed”. ”Podcast´s feed” listar var podcasten befinner sig samt annan relevant information så som publicerings data, titel och textbeskrivning. Feeden postas till en permanent plats på en webbserver (webbsida eller blogg). Här efter kan jag sedan välja att lista podcasten i ett podcastregister för att distribuera till en tänkt publik.
Nästa steg av podcasting processen är när lyssnaren får tillgång till podcasten via prenumeration. Efter att ha laddat ner ett aggregator program som läser RSS, ex. Appels iTunes, så prenumererar användaren på en podcast genom att antingen söka efter den i ett bibliotek eller genom att ange dess RSS direkt i aggregator programmet.
Användare/lyssnare kan nu välja att prenumerera på min podcasts. När en prenumeration väl är vald så kommer alla podcasts-episoder som identifieras automatiskt att laddas ner till prenumerantens dator, detta eliminerar behovet att manuellt besöka webbsidan för att se efter om nya avsnitt eller uppdateringar har gjorts. Aggregator programmet mottar och processerar data från varje feed vid speciella intervaller (exempel på intervall kan vara varje dag). Om datan i ett feed har ändrats eller om fältet precis lagts till i aggregator programmet, laddas dessa ner till användarens dator. Den nedladdade episoden kan bli spelad, omspelad, eller arkiverad som vilken annan datafil som helst, och den stannar kvar på användarens dator till dess att han/hon väljer att ta bort filen. Prenumerationer kan läggas till eller tas bort från aggregator programmet när som helst.
De nedladdade episoderna kan likaväl spelas och lyssnas på via mediaspelande mjukva liksom de kan också överföras till en portabel media spelare. Möjligheten att ladda ner filerna till en extern och portabel mediaspelare är också det som gör podcasting flexibelt i tid och rum dvs. du kan lyssna off-line tillskillnad från strömmande filer.
I mars 2006 raporterades att 80% av podcasts episoderna var konsumerade till en PC vilka de laddades ned till. Siffran talar dock inte om hur många som faktiskt blev överförda till en portabel spelare eller blev deleatade utan att äns ha blivit lyssnade på.
Intressant att betänka är också att denna form av ”publish-and-subscribe” innebär en form av push teknologi där informations försörjaren väljer vilka filer som erbjuds i ett feed och där prenumeranten automatiskt tar emot dessa filer. Intressant här för mig som avsändare och undervisande lärare hade varit en utökad möjlighet att se vem det är som laddar ner och vad personen laddar ner, alltså ökade möjligheter för att kontrollera informationsflödet.
onsdag 28 maj 2008
Podcast Intro
Då väntar jag med spänning och iver på Podcast Introt som nu skall vara färdigt och med brådskande leverans utifrån den svenska Västkusten påväg in till Trollhättan. Hur många dagar detta kan ta det vet man i o f s aldrig...
onsdag 21 maj 2008
Ljudredigeringsprogram
För den som är nyfiken så kan jag avslöja att ljudredigering/klippning sker i programvaran Audacity (open source dvs. det är gratis). Du kan alltså själv hämta ner programet med tillhörande beskrivningar.
måndag 19 maj 2008
Umeå Universitet sattsar på Podsändningar
SULF har en intressant artikel om Umeå Universitets satsning på användandet av podsändningar i undervisningen. För att ta del av artikels så kika in här.
onsdag 30 april 2008
Podcast intro
Då har ytterligare ett förslag på podcastseriens intro landat i min inbox... Skilt från det första förslaget och med ett kanske något rockigare sound än jag hade förväntat mig...
Ny lägges rapportering av Podcasting Serie
Som planerat är nu följande inspelningar avklarade:
Tema: Användbarhet på Webben.
Här intervjuades Johannes Ohlsson. Johannes har bland annat varit med och skapat applicationer samt Webbsidor för företag så som GM, Expressen, Anders Levén m.m
Tema: Wiki ur ett lärandeperspektiv
Här diskutteras tillsammans med Patrik Bernhardsson samt William Jobe. Utgångspunkten är hur man på Högskolan Väst idag använder sig av Wikis i undervisningen samt personliga reflektioner av undervisande lärare.
Tema: Rollspel
Här intervjuades Ulf Andersson och Paul Bendall, båda hängivna rollspeldeltagare med många års erfarenhet. Det förklaras b l a om olika sorters rollspel samt dess uppbyggnad samt rollspelens ursprung.
Tema: 3D-grafik i verkligheten
David Skarin, VD för Ayewear berättar om företagets verksamhet med fokus på 3D-visualisering.
Tema: Högre utbildnings påverkan/inverkan på samhället
Här möter jag Tobias Arvemo i en diskussion baserad på den rapport han har skrivit tillsammans med Urban Gråsjö. Här ifrågasätts kunskapens och forskningen påverkan på svenska kommuners ekonomiska tillväxt.
I och med detta är nu alla inplanerade ljudupptagningar/intervjuer avklarade. Och för min del så handlar det närmast om att explicit blogga/skriva mer om Podcasting ur ett lärande sammanhang samt att klippa ljudinspelningarna och att möjliggöra prenumeration.
Tema: Användbarhet på Webben.
Här intervjuades Johannes Ohlsson. Johannes har bland annat varit med och skapat applicationer samt Webbsidor för företag så som GM, Expressen, Anders Levén m.m
Tema: Wiki ur ett lärandeperspektiv
Här diskutteras tillsammans med Patrik Bernhardsson samt William Jobe. Utgångspunkten är hur man på Högskolan Väst idag använder sig av Wikis i undervisningen samt personliga reflektioner av undervisande lärare.
Tema: Rollspel
Här intervjuades Ulf Andersson och Paul Bendall, båda hängivna rollspeldeltagare med många års erfarenhet. Det förklaras b l a om olika sorters rollspel samt dess uppbyggnad samt rollspelens ursprung.
Tema: 3D-grafik i verkligheten
David Skarin, VD för Ayewear berättar om företagets verksamhet med fokus på 3D-visualisering.
Tema: Högre utbildnings påverkan/inverkan på samhället
Här möter jag Tobias Arvemo i en diskussion baserad på den rapport han har skrivit tillsammans med Urban Gråsjö. Här ifrågasätts kunskapens och forskningen påverkan på svenska kommuners ekonomiska tillväxt.
I och med detta är nu alla inplanerade ljudupptagningar/intervjuer avklarade. Och för min del så handlar det närmast om att explicit blogga/skriva mer om Podcasting ur ett lärande sammanhang samt att klippa ljudinspelningarna och att möjliggöra prenumeration.
torsdag 24 april 2008
Innovativ sökmotor
En ny sökmotor betatestas just nu - tafiti. En inovativ skön design och hittils välfungerade. Tänkte enbart ta tillfället i akt att tippsa om denna.
tisdag 22 april 2008
Dagens rapportering över förändringar och avklarade moment
Då var den allra första intervjun redigerad och återfinns nu i mp3 format redo att publiceras för resten av världen (officiell premiär på måndag i samband med en publikation av kursmodul)! Ljudkvalitén kan sannolikt putsas på ytterligare men den är ändock fullt lyssnings bar. Det ligger ett gediget redigeringsarbete bakom – då en timmes inspelat material har komprimerats till under 15 minuter.
Planerat var att genomföra ytterligare en intervju under eftermiddagen dock blev denna framflyttad en vecka, då företagen som skulle intervjuas blev tvungna att jobba mot en brådskande deadline. Så kan det vara i Media branschen…
Planerat var att genomföra ytterligare en intervju under eftermiddagen dock blev denna framflyttad en vecka, då företagen som skulle intervjuas blev tvungna att jobba mot en brådskande deadline. Så kan det vara i Media branschen…
fredag 18 april 2008
Första inspelningarna genomförda
Under de närmsta två dagar som nu förlöpt har som nämnts inspelningar gjort. Inspelningarna ägde rum i lokaler på Högskolan Väst och med hjälp av diktafon och externa micar (två "myggor"). Inspelningsutrustningen håller kvalité då det kommer till ljudupptagning osv. men något användbarhetstest hade det inte kvalificerat sig i (i alla fall inte med mig som bedömare). Nåja, nu vill jag inte alls avskräcka någon från att prova detta med ljudupptagning. Det blir egentligen inte svårare än man gör det för sig - viktigt är bara att gå in med inställningen att det kan få ta lite tid att komma underfull med inspelningsutrustningen. Alternativt så bör man också överväga vikten av ljudkvalité vid val av inspelningsutrustning.
Nåja, väl fångat så skall ju också ljudet redigeras. För att möjliggöra detta har jag nu laddat hem Audacity ett opencourse program (gratisprogram) för ljudredigering. Liksom när det kom till inspelningsutrustningen så är inte allt självklart när det kommer till funktioner och knappar. Men enträgen vinner sägs det... så jag klickar vidare på allt som går (liksom det som inte går att trycka på). Förhoppningsvis så hittar även jag rätt tillslut... Återkommer angående ljudredigeringsprogrammet (måste bara sätta mig in lite i det först).
Om vi ser till själva intervjuerna så har tydligt välarbetat förberedelse material i form av stödfrågor utgjort en god grund. Då inte enbart för mig och som hjälp för att hålla en röd tråd utan även som panodil för att införliva medverkande i en lungnare hållning till inspelningen. Enbart för att stöd har funnits så är inte detta likment med att det har använts, snarare har svaren föranlett nya frågor också vidare.
Beroende personlighet i intervjusittuation så upplever jag också att vissa har en förkärlek till att bredda sina meningar med många beskrivande adjektiv. Till kontrast finns givetvis de som håller en mer konstruktiv nivå. Intressant skall bli att sätta samman materialet till en sammanhängande helhet där även åhöraren kan följa en röd tråd.
Nåja, väl fångat så skall ju också ljudet redigeras. För att möjliggöra detta har jag nu laddat hem Audacity ett opencourse program (gratisprogram) för ljudredigering. Liksom när det kom till inspelningsutrustningen så är inte allt självklart när det kommer till funktioner och knappar. Men enträgen vinner sägs det... så jag klickar vidare på allt som går (liksom det som inte går att trycka på). Förhoppningsvis så hittar även jag rätt tillslut... Återkommer angående ljudredigeringsprogrammet (måste bara sätta mig in lite i det först).
Om vi ser till själva intervjuerna så har tydligt välarbetat förberedelse material i form av stödfrågor utgjort en god grund. Då inte enbart för mig och som hjälp för att hålla en röd tråd utan även som panodil för att införliva medverkande i en lungnare hållning till inspelningen. Enbart för att stöd har funnits så är inte detta likment med att det har använts, snarare har svaren föranlett nya frågor också vidare.
Beroende personlighet i intervjusittuation så upplever jag också att vissa har en förkärlek till att bredda sina meningar med många beskrivande adjektiv. Till kontrast finns givetvis de som håller en mer konstruktiv nivå. Intressant skall bli att sätta samman materialet till en sammanhängande helhet där även åhöraren kan följa en röd tråd.
Lägesrapportering av Podcastserie
Som planerat är nu följande inspelningar avklarade:
Tema: Användbarhet på Webben.
Här intervjuades Johannes Ohlsson. Johannes har bland annat varit med och skapat applicationer samt Webbsidor för företag så som GM, Expressen, Anders Levén m.m
Tema: Wiki ur ett lärandeperspektiv
Här diskutteras tillsammans med Patrik Bernhardsson samt William Jobe. Utgångspunkten är hur man på Högskolan Väst idag använder sig av Wikis i undervisningen samt personliga reflektioner av undervisande lärare.
Kommande vecka planeras följande inspelningar att äga rum:
Tema: 3D-grafik i verkligheten
Tema: Rollspel
Förändring i planerad produktion:
Tillagt Tema: Högre utbildnings påverkan/inverkan på samhället
Utgår gör ev. Tema: Personlig Media/Multimedia med utgångspunkt i Alan Key
och Tema: Upphovsrätt ur en dagstidnings perspektiv
Tema: Användbarhet på Webben.
Här intervjuades Johannes Ohlsson. Johannes har bland annat varit med och skapat applicationer samt Webbsidor för företag så som GM, Expressen, Anders Levén m.m
Tema: Wiki ur ett lärandeperspektiv
Här diskutteras tillsammans med Patrik Bernhardsson samt William Jobe. Utgångspunkten är hur man på Högskolan Väst idag använder sig av Wikis i undervisningen samt personliga reflektioner av undervisande lärare.
Kommande vecka planeras följande inspelningar att äga rum:
Tema: 3D-grafik i verkligheten
Tema: Rollspel
Förändring i planerad produktion:
Tillagt Tema: Högre utbildnings påverkan/inverkan på samhället
Utgår gör ev. Tema: Personlig Media/Multimedia med utgångspunkt i Alan Key
och Tema: Upphovsrätt ur en dagstidnings perspektiv
torsdag 17 april 2008
Intro
Efter att ha lyssnat på åtskilliga podcastsändningar så har jag kommit att inse skönheten i ett intro. Eftersom jag själv hellre brukar än producerar musik så tog jag också mitt förnuft tillfånga för några veckor sedan och leasade ut uppgiften att skapa ett intro till ett gäng musiker. Idag kom första utkastet och förslaget... hm, ett blippande technoljud trängde ut ur mina högtalare samma sekund som överföringen av filen var färdig.
Tja, detta kan bli intressant....
Tja, detta kan bli intressant....
onsdag 16 april 2008
Remember the Milk
Det finns nu en beta version av en planeringsapplikation som kallas Remember the Milk. Av nyfikenhet så har jag precis skapat mig ett konto där. Skall tilläggas att jag inte
är helt övertygad av gränssnittet och dess funktioner (ännu) ... eller rättare sagt dess mervärde gentemot idag redan använda mjukvaruprogram. Finurliga möjligheter som erbjuds via applicationen är dock att man bla kan dela listor och påminelser mellan varandra. Är du nyfiken så kika gärna in på länken och skapa dig ett konto. Vill du sedan kollaborera så finner du mig registrerad med för och efternamn.
är helt övertygad av gränssnittet och dess funktioner (ännu) ... eller rättare sagt dess mervärde gentemot idag redan använda mjukvaruprogram. Finurliga möjligheter som erbjuds via applicationen är dock att man bla kan dela listor och påminelser mellan varandra. Är du nyfiken så kika gärna in på länken och skapa dig ett konto. Vill du sedan kollaborera så finner du mig registrerad med för och efternamn.
Podcasting som ett lärandeverktyg?
Podcasting lovar flera fördelar som ett lärandeverktyg inkluderat dess portability. Men hur ser egentligen studenternas vilja ut att använda digital audiosoftware som en lärande verktyg?
Internets möjligheter att erbjuda lärande material som digital content är ideal. Självklart påverkad av framfarten när det kommer till bandbredd, persondatorer samt användandet av portabla mediaspelare. Tillskillnad från tryckt media så inkluderas nu bl a möjligheten att visa känslor samt personalisering i större utsträckning. Om vi omsätter detta till institutionsnivå så erbjuds nu utbildare att möta dagens studenter där studenterna finns och verkar (på Internet och på audiospelare).
Om vi ser till podcasting ut en företagsaspekt så används podcasting i många sammanhang för att promota nya produkter och service erbjudande. Det handlar om att bygga upp en community och därigenom ett starkare märke (märkesallians). Företagen ser också podcasting som en alternativ kommunikationskanal där de har möjlighet att både nå ut externt men även internt.
Att podcasting erbjuder potential som supplement till klassrummet för att nå ut till studenterna är många skriande överens om men hur ser det egentligen ut när det kommer till studenternas vilja till att integrera podcasting i sin lärande process? Frågor vilka i hög grad är relevanta i dessa sammanhang är om studenterna uppfattar teknologin kring podcasting lätthanterlig? Intressant för mig att veta är även vilken teknologi och vilken mjukvara de uppskattar? Uppfattar studenterna ett mervärde i och med podcasting? Accepteras podcasting som ett lärande verktyg och är det skillnad i uppfattning baserat på utbildningsnivå, ålder eller kön? Kommer tidigare erfarenheter av podcast påverka studentens uppträdande och användande?
I artikeln ”Podcasting in the Learning Environment: From Podcasts for the Learning Community, Towards the Integration of Podcasts within the Elementary Learning Enviroment” så definierar man vad som kallas “Learningcasting” vilket här är en sammansättning av orden Learning and broadcasting. Man beskriver Learningcasts som användbar multimedia då man här kan innesluta såväl bild som ljud men också givet att innehållet är designat för att uppnå önskvärda learning outcomes.
Om vi sätter samman Learningcasts med Vygotskys tankar om vikten av lärande miljöer så kan man då tänka sig att studentens förståelse för kunskap i vad man skulle kunna kalla en konceptuell tidsålder ökar studentens engagemang. Detta stödjs bl a av det resultat som presenteras i artikeln “Evaluation of the Effectiveness of podcasting in Teaching and Learning” där man jämfört två grupper av studenter. Den ena gruppen fick ta del av klassrumsföreläsning medan den andra gruppen fick ta del av samma innehåll fast podcastat. Gruppen som tagit del av podcasting materialet påvisade vid sluttest djupare inlärning och var mer nöjda än de som ej tagit del av det podcastade materialet. Studien tittade både på de kognitiva effekterna så som learning effectivness och performance liksom de affektiva effekterna så som satisfaction, autonomy, anxiety, motivation och participation. Även om studien visade att podcasting hade en positiv effekt på learning effectivness och studenternas satisfaction så hade det ingen effekt då det kom till anxiety, participation, autonomy, motivation eller performance. I beaktande bör man dock ha kursens format (distanskurs).
Användandet av ny technologi så som podcasting visar alltså att det kan ha en positiv effekt på vissa studenters outcome. Viktigt att komma ihåg i dessa sammanhang, vilket också flera pekar på är kunskapen kring podcastingens inverkan på studenternas djupinlärning enbart bör ligga som grund för att möjliggöra så goda val som möjligt då det kommer till det enskilda universitetets pedagogiska support.
Internets möjligheter att erbjuda lärande material som digital content är ideal. Självklart påverkad av framfarten när det kommer till bandbredd, persondatorer samt användandet av portabla mediaspelare. Tillskillnad från tryckt media så inkluderas nu bl a möjligheten att visa känslor samt personalisering i större utsträckning. Om vi omsätter detta till institutionsnivå så erbjuds nu utbildare att möta dagens studenter där studenterna finns och verkar (på Internet och på audiospelare).
Om vi ser till podcasting ut en företagsaspekt så används podcasting i många sammanhang för att promota nya produkter och service erbjudande. Det handlar om att bygga upp en community och därigenom ett starkare märke (märkesallians). Företagen ser också podcasting som en alternativ kommunikationskanal där de har möjlighet att både nå ut externt men även internt.
Att podcasting erbjuder potential som supplement till klassrummet för att nå ut till studenterna är många skriande överens om men hur ser det egentligen ut när det kommer till studenternas vilja till att integrera podcasting i sin lärande process? Frågor vilka i hög grad är relevanta i dessa sammanhang är om studenterna uppfattar teknologin kring podcasting lätthanterlig? Intressant för mig att veta är även vilken teknologi och vilken mjukvara de uppskattar? Uppfattar studenterna ett mervärde i och med podcasting? Accepteras podcasting som ett lärande verktyg och är det skillnad i uppfattning baserat på utbildningsnivå, ålder eller kön? Kommer tidigare erfarenheter av podcast påverka studentens uppträdande och användande?
I artikeln ”Podcasting in the Learning Environment: From Podcasts for the Learning Community, Towards the Integration of Podcasts within the Elementary Learning Enviroment” så definierar man vad som kallas “Learningcasting” vilket här är en sammansättning av orden Learning and broadcasting. Man beskriver Learningcasts som användbar multimedia då man här kan innesluta såväl bild som ljud men också givet att innehållet är designat för att uppnå önskvärda learning outcomes.
Om vi sätter samman Learningcasts med Vygotskys tankar om vikten av lärande miljöer så kan man då tänka sig att studentens förståelse för kunskap i vad man skulle kunna kalla en konceptuell tidsålder ökar studentens engagemang. Detta stödjs bl a av det resultat som presenteras i artikeln “Evaluation of the Effectiveness of podcasting in Teaching and Learning” där man jämfört två grupper av studenter. Den ena gruppen fick ta del av klassrumsföreläsning medan den andra gruppen fick ta del av samma innehåll fast podcastat. Gruppen som tagit del av podcasting materialet påvisade vid sluttest djupare inlärning och var mer nöjda än de som ej tagit del av det podcastade materialet. Studien tittade både på de kognitiva effekterna så som learning effectivness och performance liksom de affektiva effekterna så som satisfaction, autonomy, anxiety, motivation och participation. Även om studien visade att podcasting hade en positiv effekt på learning effectivness och studenternas satisfaction så hade det ingen effekt då det kom till anxiety, participation, autonomy, motivation eller performance. I beaktande bör man dock ha kursens format (distanskurs).
Användandet av ny technologi så som podcasting visar alltså att det kan ha en positiv effekt på vissa studenters outcome. Viktigt att komma ihåg i dessa sammanhang, vilket också flera pekar på är kunskapen kring podcastingens inverkan på studenternas djupinlärning enbart bör ligga som grund för att möjliggöra så goda val som möjligt då det kommer till det enskilda universitetets pedagogiska support.
tisdag 15 april 2008
"Do schools today kill creativity?"
Ken Robinson håller ett föredrag på TED vilket kan vara väl värt att lyssna på i dessa sammanhang.
fredag 11 april 2008
Syfte och förankring i Podsändningar
Som nämnt tidigare (liksom rekommenderat) så har jag tagit del av några av Jason Van Ordens sändningar. Under gårdagen tog jag del av sändningen med titeln ”Is podcasting an Industry? OR are we just deluding ourselves? Här talar han mycket om själva syftet med podsändningarna och dess relevans. Jag anser att detta är en intressant aspekt att belysa, för självklart (vilket har varit uppe i olika diskussioner, satt i förhållande till bla. YouTube filmer) så bör det finnas ett syfte med likväl innehåll som med valet av distributionsform. Intressant att fundera vidare på här är hur som producent främjar att syftet lyfts fram så tydligt som möjligt.
Jag har vid denna tidpunkt valt form på de sändningar jag tänkt producera baserat på studier/reflektioner dels från andra podsändare dels baserat på egna erfarenheter och reflektioner. Kort summerat vill jag lyfta upp precis vad Van Orden trycker på, alltså syftet med innehållet, men också (vilket talas betydligt mindre om) vikten av att hela tiden verka för syftet. Mer explicit uttryckt alltså att hela tiden följa en röd tråd i sändningen vilken är starkt förankrad i syftet.
Hur kan jag verka för en tydlig och stark förankring? Min utgångspunkt är klara teman vilka har definierats. På dessa teman fastställs ett antal punkter vilka kommer att diskuteras samt sändas ut till medverkande innan inspelning. Detta för att påvisa tänkt upplägg samt ge insyn i tanken bakom podsängningen. På så vis möjliggörs också en förståelse samt byggnationen av en ”common ground” vilken jag anser befrämjar möjligheten till att en dialog skall föras, att jämföras med två monologer.
Jag har vid denna tidpunkt valt form på de sändningar jag tänkt producera baserat på studier/reflektioner dels från andra podsändare dels baserat på egna erfarenheter och reflektioner. Kort summerat vill jag lyfta upp precis vad Van Orden trycker på, alltså syftet med innehållet, men också (vilket talas betydligt mindre om) vikten av att hela tiden verka för syftet. Mer explicit uttryckt alltså att hela tiden följa en röd tråd i sändningen vilken är starkt förankrad i syftet.
Hur kan jag verka för en tydlig och stark förankring? Min utgångspunkt är klara teman vilka har definierats. På dessa teman fastställs ett antal punkter vilka kommer att diskuteras samt sändas ut till medverkande innan inspelning. Detta för att påvisa tänkt upplägg samt ge insyn i tanken bakom podsängningen. På så vis möjliggörs också en förståelse samt byggnationen av en ”common ground” vilken jag anser befrämjar möjligheten till att en dialog skall föras, att jämföras med två monologer.
Lägesrapportering av PodcastSerie
Sedan innan så har jag ju skrivit om mina planer att sända en serie podcasts… och nu börjar det närma sig tidpunkten att dra igång själva produktionen. Här kommer en liten kort uppdatering över de planer som är igång.
Inspelningar som är bokade och kommer att äga rum i följande vecka (16) är:
Tema: Användbarhet
Tema: Wiki ur ett lärandeperspektiv
Vecka 17:
Tema: 3D-grafik i verkligheten
Inspelningar som är bokade och kommer att äga rum i följande vecka (16) är:
Tema: Användbarhet
Tema: Wiki ur ett lärandeperspektiv
Vecka 17:
Tema: 3D-grafik i verkligheten
onsdag 26 mars 2008
Social Bookmarking
Såg det intressanta inlägget om "Social Bookmarking in plain English" (du finner den även som en länk längst ner i Videofältet). Den handlar om hur man kan dela sina "Bokmärken" med hjälp av Delicious . Detta verkar fruktansvärt smidigt och lätt att använda. Jag delar gärna mina bokmärken mer er andra. Ni finner mig med användarnamn "PernillaJ" (om någon tycker det är krångligt att lägga till och dela nätverk - så lägger jag gärna till er istället, bara säg till i sådanafall).
Jag har redan nu bookmarkat några intressanta länkar vilka du gärna får ta del av.
Jag har redan nu bookmarkat några intressanta länkar vilka du gärna får ta del av.
Pluginprogram
Jag har precis roat mig med att skapa ett litet plugginprogram till iGoogle som jag gärna delar med er. Min vision är någonstans att det hade varit intressant om alla kunde medverka till att förändra informationen samt att det gick att använda även utanför iGoogle - då med största sannorlikhet inte alla jobbar i detta program.
I alla fall - en inbjudan att dela det lilla plugginprogramet har precis gått ut till alla som är uppsignade på kursens discosida. Om du av någon anledning inte stod med i maillistan så lägg gärna in en kommentar här eller maila mig - så skickar jag en inbjudan även till dig.
I alla fall - en inbjudan att dela det lilla plugginprogramet har precis gått ut till alla som är uppsignade på kursens discosida. Om du av någon anledning inte stod med i maillistan så lägg gärna in en kommentar här eller maila mig - så skickar jag en inbjudan även till dig.
tisdag 25 mars 2008
Två länkar almänt gällande IT information
Kanske kan dessa vara någon till nytta?
What is? com The leading IT encyclopedia and learning center.
IT knowledge exchange
What is? com The leading IT encyclopedia and learning center.
IT knowledge exchange
Inspiration till olika sätt att använda podcasting
The Podcasting underground
Vill passa på att rekommendera “The Podcasting Underground” som är en serie av Jason Van Orden (podcasting konsult) med inriktning på att tala om nyheter och tipps för att lyckas med podcasting. Det handlar alltså om Podcasting för Podcastare.
I en av episoderna så möter Van Orden i en intervju Rob Greenlee från Microsoft. Utgångspunkten är Zune Marketplace – en mjukvara med ung samma funktioner som iTunes. För mer information om Zune så kika in på Zune.net.
Van Orden och Greenlee diskuterar bl a vad man som podcastare bör tänka på för att nå ut till lyssnarna med sina podcasts. Betonas gör framför allt vikten av att vara tydlig med innehållet av podcastingserien/episoden. Att på ett tydligt vis kommunicera innehållet och detta dels genom att inse vikten av titeln men även av den tillhörande beskrivningen. Att dessa är samstämmiga är mycket viktigt liksom att alla visuella element måste vara optimerade för den målgrupp som man vill nå med sina podcasts. Greenlee trycker väldigt hårt på dessa ovanstående saker, alltså tydlig kommunikation till åhörarna, vikten av samstämmighet och målgruppsanpassning. Självklart tillägger han så är även själva innehållet av vikt. Då Greenlee är den person som har ansvar för att lyfta fram olika podcasts på just Zune så är det dessa saker han tar i beaktande då han lyfter fram och rekommenderar podcasts.
Att få sin podcasts framlyft och rekommenderad på tex. Zune eller iTunes är av stor vikt för dess publicitet och för dess marknadsföring med syftet att nå lyssnare. Greenlee menar här att det är viktigt att förstå att marknadsföringen går hand i hand med handhavandet av podcasts.
De båda herrarna spånar också vidare kring podcastingens framtid och hur den kan komma att utvecklas. I sin korthet berättar även Greenlee om hur man på Microsoft i dagarna använder sig av podcasts för tex. internutbildning av personal. Genom att sända olika episoder med olika inriktning vilken distribueras till de olika avdelningarna så kan var och en lyssna och ta del av relevant information.
Det är kanske genom podcasts som vi ska vidareutveckla oss och ta del av varandras framsteg i forskningen här på Högskolan? Eller är det så att vi ska podcasta avdelningsmötena och låta de med frånvaro kunna ta del av dessa i sin helhet i efterhand? Eller kanske kan man arbeta med det på andra sätt?
Stockholms Universitet samlade 22 oktober 2006 under Forskardagarna ihop till en frågestund. Ledde frågestunden gjorde Stefan Nordlund professor i biokemi och samtalade gjorde blivande studenter tillsammans med en panel bestående av flertalet av de forskarområden vilka är representativa för just Stockholms Universitet. Panelen bestod bl a av representanter från områdena; religionshistoria, molekylärbiolog, biolog - växter i marin miljö, teoretisk fysik och kosmologi, laborativ arkeologi, lingvistik, medievetare, och kulturvetare. Kika kärna in och lyssna på deras podcasts – kanske kan detta vara applicerbart i rekryteringssammanhang även för Högskolan Väst?
Eller kanske skall vi hämta inspiration från Göteborgs Universitet vilka sänder ”En akademisk kvart”, en podcasts serie vilka består av olika tematiska populärvetenskapliga lunchföreläsningar på Wettergrens bokhandel? Ni finner hela föreläsningsserien här. Jag rekommenderar att ni tar del av och lyssnar på någon av episoderna om ni hittar någon som faller inom ert intresse område. Av vilken anledning? Jo – att så här skulle jag mer än gärna se att vi jobbar även här på Högskolan Väst och kanske kan DU vara en av dem som håller en lunchföreläsning, vilken senare kan komma att podcastas?
Vill passa på att rekommendera “The Podcasting Underground” som är en serie av Jason Van Orden (podcasting konsult) med inriktning på att tala om nyheter och tipps för att lyckas med podcasting. Det handlar alltså om Podcasting för Podcastare.
I en av episoderna så möter Van Orden i en intervju Rob Greenlee från Microsoft. Utgångspunkten är Zune Marketplace – en mjukvara med ung samma funktioner som iTunes. För mer information om Zune så kika in på Zune.net.
Van Orden och Greenlee diskuterar bl a vad man som podcastare bör tänka på för att nå ut till lyssnarna med sina podcasts. Betonas gör framför allt vikten av att vara tydlig med innehållet av podcastingserien/episoden. Att på ett tydligt vis kommunicera innehållet och detta dels genom att inse vikten av titeln men även av den tillhörande beskrivningen. Att dessa är samstämmiga är mycket viktigt liksom att alla visuella element måste vara optimerade för den målgrupp som man vill nå med sina podcasts. Greenlee trycker väldigt hårt på dessa ovanstående saker, alltså tydlig kommunikation till åhörarna, vikten av samstämmighet och målgruppsanpassning. Självklart tillägger han så är även själva innehållet av vikt. Då Greenlee är den person som har ansvar för att lyfta fram olika podcasts på just Zune så är det dessa saker han tar i beaktande då han lyfter fram och rekommenderar podcasts.
Att få sin podcasts framlyft och rekommenderad på tex. Zune eller iTunes är av stor vikt för dess publicitet och för dess marknadsföring med syftet att nå lyssnare. Greenlee menar här att det är viktigt att förstå att marknadsföringen går hand i hand med handhavandet av podcasts.
De båda herrarna spånar också vidare kring podcastingens framtid och hur den kan komma att utvecklas. I sin korthet berättar även Greenlee om hur man på Microsoft i dagarna använder sig av podcasts för tex. internutbildning av personal. Genom att sända olika episoder med olika inriktning vilken distribueras till de olika avdelningarna så kan var och en lyssna och ta del av relevant information.
Det är kanske genom podcasts som vi ska vidareutveckla oss och ta del av varandras framsteg i forskningen här på Högskolan? Eller är det så att vi ska podcasta avdelningsmötena och låta de med frånvaro kunna ta del av dessa i sin helhet i efterhand? Eller kanske kan man arbeta med det på andra sätt?
Stockholms Universitet samlade 22 oktober 2006 under Forskardagarna ihop till en frågestund. Ledde frågestunden gjorde Stefan Nordlund professor i biokemi och samtalade gjorde blivande studenter tillsammans med en panel bestående av flertalet av de forskarområden vilka är representativa för just Stockholms Universitet. Panelen bestod bl a av representanter från områdena; religionshistoria, molekylärbiolog, biolog - växter i marin miljö, teoretisk fysik och kosmologi, laborativ arkeologi, lingvistik, medievetare, och kulturvetare. Kika kärna in och lyssna på deras podcasts – kanske kan detta vara applicerbart i rekryteringssammanhang även för Högskolan Väst?
Eller kanske skall vi hämta inspiration från Göteborgs Universitet vilka sänder ”En akademisk kvart”, en podcasts serie vilka består av olika tematiska populärvetenskapliga lunchföreläsningar på Wettergrens bokhandel? Ni finner hela föreläsningsserien här. Jag rekommenderar att ni tar del av och lyssnar på någon av episoderna om ni hittar någon som faller inom ert intresse område. Av vilken anledning? Jo – att så här skulle jag mer än gärna se att vi jobbar även här på Högskolan Väst och kanske kan DU vara en av dem som håller en lunchföreläsning, vilken senare kan komma att podcastas?
Podcasting for Dummies
Återigen ringer klockan på morgonkvisten och det är dags att vakna upp ur helgens dvala. Inledde morgonen med en ordentlig frukost samtidigt som jag lyssnade på en episod från "Podcasting for Dummies". I episoden så diskutterar författaren till boken "Podcasting for Dummies", Tee Morris och Phil Rossi (som b la. sänder egna podcasts) vikten av inspelnings utrustning och då framför allt mikrofoner. Nu kanske man skulle kunna förvänta sig att detta väckte mina funderingar då det kommer till mikrofoner och inspelningsutrustning, men nej - det var inte alls just dessa frågor som jag kom att grubbla över.
Efter att ha sökt lite bakgrundsfakta om de båda männen så slås jag av hur mångfaciterade de är. Båda två skriver och producerar en hel del på egen hand. Inte under ett större bolag utan på egen hand. Rossi presenterar sig bland annat som författare, podcastare, musiker och preformens artist. Och kanske var det här med musiker som jag fastnade på? Jag kom nämligen att tänka på då Morris lyfter upp frågan om Podcastingens nya intro och undrar om Rossi uppskattar den. När jag nu har lyssnat på några olika podcasts så har jag också uppmärksammat att dess intro är signifikant för varje serie. Dess kvalité har också kommit att bli avgörande för mina förväntningar på det kommande inslaget. Vikten av introts representativitet har alltså på kort tid blivit avgörande för huruvida jag väljer att lyssna vidare på sändningen eller ej..
Vad genererar detta för de sändningar jag har tänkt? Hur kan jag gå vidare med mina tankar om att skapa ett intro - på vad bör jag lägga betoningarna? För att få ett tillräckligt kvalitativt musikintro så kanske det kan vara av vikt att faktiskt efterfråga detta av en musiker? Att introt är av stor vikt är otvivelaktigt, det har lyfts fram i otaliga podcastingavsnitt där man också belyser vikten av att från tidigt stadium skapa ett hållbart intro. Med andra ord - här kan det vara värt att stanna upp lite extra och tänka efter... före.
Efter att ha sökt lite bakgrundsfakta om de båda männen så slås jag av hur mångfaciterade de är. Båda två skriver och producerar en hel del på egen hand. Inte under ett större bolag utan på egen hand. Rossi presenterar sig bland annat som författare, podcastare, musiker och preformens artist. Och kanske var det här med musiker som jag fastnade på? Jag kom nämligen att tänka på då Morris lyfter upp frågan om Podcastingens nya intro och undrar om Rossi uppskattar den. När jag nu har lyssnat på några olika podcasts så har jag också uppmärksammat att dess intro är signifikant för varje serie. Dess kvalité har också kommit att bli avgörande för mina förväntningar på det kommande inslaget. Vikten av introts representativitet har alltså på kort tid blivit avgörande för huruvida jag väljer att lyssna vidare på sändningen eller ej..
Vad genererar detta för de sändningar jag har tänkt? Hur kan jag gå vidare med mina tankar om att skapa ett intro - på vad bör jag lägga betoningarna? För att få ett tillräckligt kvalitativt musikintro så kanske det kan vara av vikt att faktiskt efterfråga detta av en musiker? Att introt är av stor vikt är otvivelaktigt, det har lyfts fram i otaliga podcastingavsnitt där man också belyser vikten av att från tidigt stadium skapa ett hållbart intro. Med andra ord - här kan det vara värt att stanna upp lite extra och tänka efter... före.
torsdag 20 mars 2008
“Podcast and New Media expo 2007”
Under morgonen så har jag nu lyssnat på en Podcast med Gregory Lemon ( "The Myth Show" , "Twitter" , "VoiceActor and Podcaster") Jason Watts (History On Air) och Bob Wrights ("Baseball history podcasts") inspelad 2007.
Inspelningen är gjord under “Podcast and New Media expo 2007”. ”New Media Expo” är en årligen återkommande konferens vilken i år går av stapelns 14-16 Augusti i Las Vegas, Nevada. Expot inriktar sig på ”hands-on”, existerande samt ”how –to” vilket också inbegriper praktiska sessioner över hur man producerar högkvalitativa online audio och video material. Kika gärna in på länken för givetvis så finns alla sessioner podcastade vilka du har fri tillgång till.
Inslaget med Lemon, Watts och Wrights handlar framför allt om hur de själva förhåller sig till sina podsändningar. Detta kommer att inbegripa allt ifrån deras funderingar om vilket land lyssnaren egentligen befinner sig i till hur de själva ser på källhanteringen i samband med att man producerar podsändningar. Bl a nämner de Wikipedia som ett uppslagsverk utifrån de tittar mycket på samtidigt som de har funderingar kring dess trovärdighet. Validering gentemot andra källor är för dem viktiga i detta sammanhang. De påtalar i dessa sammanhang också den abnorma tidsåtgången som krävs för att läsa in sig på områden med hjälp av böcker. Internet ger åtkomst till information på kortare tid och därigenom blir det lättare snabbt sätt sig in i områden och skriva manuskript till sändningarna. Här börjar jag grubbla lite… för baserat på tid så sker alltså en kvalitets förändring i sändningen. Nu får man självklart sätta detta i relation till att alla tre är aktiva och hängivna podsändare på en avancerad nivå men fortfarande ser det mer som en hobby, och inte har stöd i ryggen av ett stort produktionsteam. Att skapa en regelbundenhet i sändningarna anser de alla är av stor vikt – men regelbundenhetens anspråk på efterforskningen? Det gäller alltså att hitta en regelbundenhet där avkall på innehållet blir så minimal som möjligt. Hur mycket avkall tolererar vi som lyssnare och hur mycket förlitar vi oss på det som podsänds? Om jag jämför Wikipedia gentemot podsändning så är upphovsmännen/kvinnorna oftast flera till ett och samma textunderlag i Wikipedia än i podsändnings sammanhang. Förändrar detta mitt synsätt till det som presenteras? Tar jag detta i beaktande?
För att studera lite närmare hur utvecklingen har sett ut så sökte jag mig vidare kring de tre ovan nämnda herrarna. Sökte upp podsändningar som spann över åren 2005 -2008 för att få en uppfattning om kvalitets förändringar som har skett i deras sändningar. Det som fick mig att gå vidare in på detta spår är att de själva lyfte upp frågan och i samband med detta står fast vid att innehållets kvalité är konstant men att själva kvalitén på sändningarna har ökat. De var också samstämmiga när det kom till att ”Content is King” och de betonar vikten av att själva produktionen inte får gå före innehållet. Vad kom jag då fram till? Ur en produktions aspekt så har under åren headset bytts ut mot mer avancerad inspelningsutrustning, voiceover lektioner har tagits och de propagerar fortfarande för open source program (framför allt för att hålla nere kostnaderna). Innehållsmässigt så återfinns gemensamt deras rädsla för att uttala ord och annorlunda namn men förövrigt jobbar de innehållsmässigt på väldigt olika sätt i förhållande till varandra. I olika stor utsträckning så uppmuntrar de lyssnarna till interaktion, detta kan vara genom att mail, skriva inlägg på forum eller som Watts, till och med be lyssnarna om mp4 filer för att sända dem direkt (med betoning på att ge avsändaren erkännande). Här påpekas det från andra att man vid detta arbetssätt går miste om igenkänningen av rösten samt att man inte kan försäkra sig om att sändningen håller tillräcklig ljudkvalité. Oavsett hur man väljer att jobba kan man ju i samband med detta fundera över hur och vad den gemensamma utgångspunkten ”Content is King” innebär.
Genom att låta en person med mer ämnesrelaterad kunskap sända så tillskriver man större möjligheter till djupare efterforskning till det material man sänder. Måste detta vara motstridigt till igenkänningsfaktorn baserat på podsändarens röst? I vissa fall har man valt att låta någon annan skriva manuset för sändningen och så har podsändaren läst manuset. Kompenserar igenkänningen i dessa fall trovärdigheten?
Inspelningen är gjord under “Podcast and New Media expo 2007”. ”New Media Expo” är en årligen återkommande konferens vilken i år går av stapelns 14-16 Augusti i Las Vegas, Nevada. Expot inriktar sig på ”hands-on”, existerande samt ”how –to” vilket också inbegriper praktiska sessioner över hur man producerar högkvalitativa online audio och video material. Kika gärna in på länken för givetvis så finns alla sessioner podcastade vilka du har fri tillgång till.
Inslaget med Lemon, Watts och Wrights handlar framför allt om hur de själva förhåller sig till sina podsändningar. Detta kommer att inbegripa allt ifrån deras funderingar om vilket land lyssnaren egentligen befinner sig i till hur de själva ser på källhanteringen i samband med att man producerar podsändningar. Bl a nämner de Wikipedia som ett uppslagsverk utifrån de tittar mycket på samtidigt som de har funderingar kring dess trovärdighet. Validering gentemot andra källor är för dem viktiga i detta sammanhang. De påtalar i dessa sammanhang också den abnorma tidsåtgången som krävs för att läsa in sig på områden med hjälp av böcker. Internet ger åtkomst till information på kortare tid och därigenom blir det lättare snabbt sätt sig in i områden och skriva manuskript till sändningarna. Här börjar jag grubbla lite… för baserat på tid så sker alltså en kvalitets förändring i sändningen. Nu får man självklart sätta detta i relation till att alla tre är aktiva och hängivna podsändare på en avancerad nivå men fortfarande ser det mer som en hobby, och inte har stöd i ryggen av ett stort produktionsteam. Att skapa en regelbundenhet i sändningarna anser de alla är av stor vikt – men regelbundenhetens anspråk på efterforskningen? Det gäller alltså att hitta en regelbundenhet där avkall på innehållet blir så minimal som möjligt. Hur mycket avkall tolererar vi som lyssnare och hur mycket förlitar vi oss på det som podsänds? Om jag jämför Wikipedia gentemot podsändning så är upphovsmännen/kvinnorna oftast flera till ett och samma textunderlag i Wikipedia än i podsändnings sammanhang. Förändrar detta mitt synsätt till det som presenteras? Tar jag detta i beaktande?
För att studera lite närmare hur utvecklingen har sett ut så sökte jag mig vidare kring de tre ovan nämnda herrarna. Sökte upp podsändningar som spann över åren 2005 -2008 för att få en uppfattning om kvalitets förändringar som har skett i deras sändningar. Det som fick mig att gå vidare in på detta spår är att de själva lyfte upp frågan och i samband med detta står fast vid att innehållets kvalité är konstant men att själva kvalitén på sändningarna har ökat. De var också samstämmiga när det kom till att ”Content is King” och de betonar vikten av att själva produktionen inte får gå före innehållet. Vad kom jag då fram till? Ur en produktions aspekt så har under åren headset bytts ut mot mer avancerad inspelningsutrustning, voiceover lektioner har tagits och de propagerar fortfarande för open source program (framför allt för att hålla nere kostnaderna). Innehållsmässigt så återfinns gemensamt deras rädsla för att uttala ord och annorlunda namn men förövrigt jobbar de innehållsmässigt på väldigt olika sätt i förhållande till varandra. I olika stor utsträckning så uppmuntrar de lyssnarna till interaktion, detta kan vara genom att mail, skriva inlägg på forum eller som Watts, till och med be lyssnarna om mp4 filer för att sända dem direkt (med betoning på att ge avsändaren erkännande). Här påpekas det från andra att man vid detta arbetssätt går miste om igenkänningen av rösten samt att man inte kan försäkra sig om att sändningen håller tillräcklig ljudkvalité. Oavsett hur man väljer att jobba kan man ju i samband med detta fundera över hur och vad den gemensamma utgångspunkten ”Content is King” innebär.
Genom att låta en person med mer ämnesrelaterad kunskap sända så tillskriver man större möjligheter till djupare efterforskning till det material man sänder. Måste detta vara motstridigt till igenkänningsfaktorn baserat på podsändarens röst? I vissa fall har man valt att låta någon annan skriva manuset för sändningen och så har podsändaren läst manuset. Kompenserar igenkänningen i dessa fall trovärdigheten?
Att lära av varandra
Samtalade med Ulla då vi av en slump stötte samman under gårdagskvällen. Ulla lyfte upp det faktum att vi kommit väldigt olika långt i vårt bloggande om våra ämnen och bad i samma veva om ursäkt för att hon inte kommenterat mer på mina inlägg även om hon läst dem. Till Ulla och till er andra som sitter med samma tankar, så vill jag bara säga att det gör absolut ingenting! I första hand läser jag kursen för att lära mig om webbverktyg och då framför allt om podcasting. Om ni vill vara delaktiga och bidra med funderingar så tas dessa med tacksamt och värme emot - men känn inget tvång att läsa alla inlägg jag gör eller kommentera dem. Jag är tacksam bara genom att ni faktiskt läser något inlägg lite då och då och förhoppningsvis funderar lite över det jag har skrivit. Det räcker långt för mig.
Alla har vi ju också olika mycket att göra vid olika tidpunkter. Och just nu passar det mig bra att jobba mycket med just denna kurs. Medan det kommer att passa lite mindre bra i slutet av terminen. Jag har alltså valt att disponera min arbetsbelastning genom att lägga mer ner kraft på området nu, men har full förståelse för att andra väljer en annan disponering av sin tid.
Alla har vi ju också olika mycket att göra vid olika tidpunkter. Och just nu passar det mig bra att jobba mycket med just denna kurs. Medan det kommer att passa lite mindre bra i slutet av terminen. Jag har alltså valt att disponera min arbetsbelastning genom att lägga mer ner kraft på området nu, men har full förståelse för att andra väljer en annan disponering av sin tid.
måndag 17 mars 2008
Podcasting om Podcasting
Att jag inte har tänkt på det innan! Det är klart att jag själv ska lära mig om podcasting genom att lyssna på podcasting om podcasting. Ideén slog mig hårt (när den väl träffade=), så just nu sitter jag och laddar ner några olika podcastingsserier om hur man podcastar. Tänkte jag skulle börja lyssna på dem under morgondagen - så återkommer med tipps och rekomendation på intresanta podcastinsserier senare. Alternativt, fråga mig om du är nyfiken.
tisdag 11 mars 2008
Podcasting och terminologi:
Vodcasting, Mediacasting och Podcasting, vad menas egentligen med de olika begreppen och i vilka sammanhang möts vi av dem? Här finner ni en lista över terminologin vilken existerar i podcastingvärlden. Listan är inte på något vis komplett och jag ser gärna att du hjälper mig att fylla på med begrepp. Fler begrepp finner du också om du följer länkarna/källorna vilka är hänvisas till vid de olika inläggen.
Podcasting
Ur sammansättningen av det engelska ordet broadcast (sändning) samt Pod (Portable on Demand) kom Podcasting. Ännu finns ingen korrekt svensk term att översätta begreppet med, poddsändning och poddradio är dock två av de mest använda översättningarna. Det som utmärker poddsändningar är framför allt att ljudfilerna stöds av RSS-flöden vilka göra att filerna kan laddas ner per automatik. Att filerna är nedladdningsbara innebär i sin tur att du som åhörare kan ta del av dessa och lyssna vart du än befinner dig tillika när helst du känner för det så länge du har tillgång till en bärbar audiospelare. Om du är intresserad av att ta del av och pröva på att lyssna på olika podsändingar, vilket du förstås också kan göra från din dator, så finner du länkar längst ner här på bloggen till några nordiska producenter här nedan.
Autocasting
Genom XML parsers, TTS (text-to-speech) engines, och audio konverteringsenheter omvandlas texter till ljudfiler vilka placeras ut och görs tillgängliga för nedladdning. I begreppet Autocasting åsyftas alltså automatgenererade Podcast vilka kommer från textkällor.
Blogcasting
Passande nog så finner vi även begreppet Blogcasting vilket är, precis som det låter, en kombination av podcasts och av blogg alltså en individuell blogpost eller artikel med en tillhörande audio/video fil. Till din blogpost kan du lägga till text, fotografier och musik tillhörande dina blogginlägg, dessa associeras och görs tillgängliga för nedladdning.
Mediacasting
Vanligtvis används termen för att beskriva multimedia vilken inkluderar texter, bilder, ljud och video vilken distribueras över ett nätverk och använder sig av RSS.
Mobilecast/Mobilcast
I takt med att mobiltelefoner har utvecklats till mer och mer användbara ljudenheter har också podcasting börjat förekomma i dessa sammanhang. Mobilecast/Mobilcast handlar alltså om podcast vilka skapas i syfte att laddas ner alternativt strömmas till en mobiltelefon. Intressant är dock att detta enbart är ett synsätt av vad Mobilecast/Mobilcast innebär. Ett annat sätt att definiera Mobilecast/Mobilcast är media-innehåll/ljudfiler från mobila enheter så som bärbara mediaspelare/smartphones vilket kan tas emot av andra kompatibla mobila enheter.
Om vi tar avstamp i den första förklaringen till begreppet så har Podcast nämnts i sammanhang där vi talar om överföring från PC till en inkopplad enhet, detta fungerar utmärkt då mobiltelefonen i det här fallet utgör den inkopplade enheten. Förutom detta tillvägagångssätt vid överföring så kan man också leverera on-demand till en mobiltelefon, detta sker genom användandet av ”adaptive downloade chunking” (vilket resulterar i att ljudfilen spelas upp som en ström). I dagsläget är inte tillgängligheten samt användandet av Mobilecast/Mobilcast utbrett i stor utsträckning men här kan tänkas att förändring kan komma att ske med utvecklingen av mobiltelefonerna samt om fler människor börjar använda sina mobiltelefoner som ljudspelare.
Generellt så skiljer sig Mobilecast/Mobilcast från Podcast innehållsmässigt då Mobilecast/Mobilcast utformas för att kommunicera snabb information. Detta resulterar i kortare ämnesinriktade Podcasts, exempel på detta kan vara restaurang reviwes, sammanfattningar eller olika headlines vilka man vill belysa.
Vodcasting/Video podcast/Videocast
Bokstäverna VOD i Vodcast står för Video On Demand och Cast kommer som presenterat innan från casting/sändning. Ett annat begrepp som ibland används är Podd-tv. Till skillnad från podcast vilka oftast levereras i mp3 format så finner vi Vodcasting/Video podcast/Videocast i mp4, mov, eller wmv.
Video podcast är samma som en podcast enda skillnaden är alltså att video filen ersätter audiofilen inne i XML koden. Videocast skiljer sig från Video podcast då video innehållet inte är sammanslutet inom XML. Detta resulterar i att en Videocast helt enkelt kan vara en mp4 fil som är uppladdad på en server och länkad till från en webbsida.
Vlogcast
Vlogcasters kan egentligen likställas med Podcastare, då det handlar om att man med bloggen som plattform distribuerar video Podcasts.
Narrowcasting
Narrowcasting är en form av Broadcasting och förstådd som en ”wide dissemination of content through mechanical or electronic media”, definierat av Dr. Jonathan Sterne på McGill Universitet. När man talar om Narrowcasting så är vi alltså inne på Podcastens form. Traditionellt så handlar det om att radio/tv-shower sänds till en begränsad publik. I Narrowcasting riktar man sig till en mer begränsad publik/målgrupp och därmed utesluter existensen av en bred massa av åhörare. Andra ord som kan användas för att beskriva detta är niche marketing eller target marketing. I sin form är detta applicerbart på Podcasting då publiken/målgruppen i de flesta fall är skarpt definierad.
Peercasting
För att reda ut begreppet Peercasting så är det av vikt att vi först känner till begreppet Peer-to-peer. Om vi ser till hur Peer-to-Peer definieras så kommer vi att finna skillnader i definitionen beroende på sammanhang men i mångt och mycket så handlar det om en kommunikationsmodell där varje part ges samma möjligheter och rättigheter detta till skillnad på modeller som bygger på client/server eller master/slave förhållanden. Konkret så innebär detta att datoranvändare genom mjukvara kan utbyta filer direkt med varandra från varandras hårddisk eller genom en server. Exempel på sådan mjukvara är Napster och Gnutella. Är ni mer intresserad av definitionen samt vad Peer-to-Peer kan innebära så följ gärna länken ovan vilken är kopplad till begreppet.
Om vi då återgår till själva begreppet Peercasting så innebär detta att media tillåts att strömma av åhörarna och genom dess nätverk. Ur ett brett perspektiv så handlar det om all media vilken strömmas via Peer-to-Peer och oavsett om det är i ett kommersiellt intresse eller enbart amatörs intresse mer specifikt så handlar det om PeerCast som en open source program vilken tillåter strömmande media att multicastas. PeerCast minimerar behovet av bandbredd genom att sprida överförandet av media genom Peer-to-Peer nätverket och påsåvis blir varje åhörare en nod i ett större nätverk.
Podcasting
Ur sammansättningen av det engelska ordet broadcast (sändning) samt Pod (Portable on Demand) kom Podcasting. Ännu finns ingen korrekt svensk term att översätta begreppet med, poddsändning och poddradio är dock två av de mest använda översättningarna. Det som utmärker poddsändningar är framför allt att ljudfilerna stöds av RSS-flöden vilka göra att filerna kan laddas ner per automatik. Att filerna är nedladdningsbara innebär i sin tur att du som åhörare kan ta del av dessa och lyssna vart du än befinner dig tillika när helst du känner för det så länge du har tillgång till en bärbar audiospelare. Om du är intresserad av att ta del av och pröva på att lyssna på olika podsändingar, vilket du förstås också kan göra från din dator, så finner du länkar längst ner här på bloggen till några nordiska producenter här nedan.
Autocasting
Genom XML parsers, TTS (text-to-speech) engines, och audio konverteringsenheter omvandlas texter till ljudfiler vilka placeras ut och görs tillgängliga för nedladdning. I begreppet Autocasting åsyftas alltså automatgenererade Podcast vilka kommer från textkällor.
Blogcasting
Passande nog så finner vi även begreppet Blogcasting vilket är, precis som det låter, en kombination av podcasts och av blogg alltså en individuell blogpost eller artikel med en tillhörande audio/video fil. Till din blogpost kan du lägga till text, fotografier och musik tillhörande dina blogginlägg, dessa associeras och görs tillgängliga för nedladdning.
Mediacasting
Vanligtvis används termen för att beskriva multimedia vilken inkluderar texter, bilder, ljud och video vilken distribueras över ett nätverk och använder sig av RSS.
Mobilecast/Mobilcast
I takt med att mobiltelefoner har utvecklats till mer och mer användbara ljudenheter har också podcasting börjat förekomma i dessa sammanhang. Mobilecast/Mobilcast handlar alltså om podcast vilka skapas i syfte att laddas ner alternativt strömmas till en mobiltelefon. Intressant är dock att detta enbart är ett synsätt av vad Mobilecast/Mobilcast innebär. Ett annat sätt att definiera Mobilecast/Mobilcast är media-innehåll/ljudfiler från mobila enheter så som bärbara mediaspelare/smartphones vilket kan tas emot av andra kompatibla mobila enheter.
Om vi tar avstamp i den första förklaringen till begreppet så har Podcast nämnts i sammanhang där vi talar om överföring från PC till en inkopplad enhet, detta fungerar utmärkt då mobiltelefonen i det här fallet utgör den inkopplade enheten. Förutom detta tillvägagångssätt vid överföring så kan man också leverera on-demand till en mobiltelefon, detta sker genom användandet av ”adaptive downloade chunking” (vilket resulterar i att ljudfilen spelas upp som en ström). I dagsläget är inte tillgängligheten samt användandet av Mobilecast/Mobilcast utbrett i stor utsträckning men här kan tänkas att förändring kan komma att ske med utvecklingen av mobiltelefonerna samt om fler människor börjar använda sina mobiltelefoner som ljudspelare.
Generellt så skiljer sig Mobilecast/Mobilcast från Podcast innehållsmässigt då Mobilecast/Mobilcast utformas för att kommunicera snabb information. Detta resulterar i kortare ämnesinriktade Podcasts, exempel på detta kan vara restaurang reviwes, sammanfattningar eller olika headlines vilka man vill belysa.
Vodcasting/Video podcast/Videocast
Bokstäverna VOD i Vodcast står för Video On Demand och Cast kommer som presenterat innan från casting/sändning. Ett annat begrepp som ibland används är Podd-tv. Till skillnad från podcast vilka oftast levereras i mp3 format så finner vi Vodcasting/Video podcast/Videocast i mp4, mov, eller wmv.
Video podcast är samma som en podcast enda skillnaden är alltså att video filen ersätter audiofilen inne i XML koden. Videocast skiljer sig från Video podcast då video innehållet inte är sammanslutet inom XML. Detta resulterar i att en Videocast helt enkelt kan vara en mp4 fil som är uppladdad på en server och länkad till från en webbsida.
Vlogcast
Vlogcasters kan egentligen likställas med Podcastare, då det handlar om att man med bloggen som plattform distribuerar video Podcasts.
Narrowcasting
Narrowcasting är en form av Broadcasting och förstådd som en ”wide dissemination of content through mechanical or electronic media”, definierat av Dr. Jonathan Sterne på McGill Universitet. När man talar om Narrowcasting så är vi alltså inne på Podcastens form. Traditionellt så handlar det om att radio/tv-shower sänds till en begränsad publik. I Narrowcasting riktar man sig till en mer begränsad publik/målgrupp och därmed utesluter existensen av en bred massa av åhörare. Andra ord som kan användas för att beskriva detta är niche marketing eller target marketing. I sin form är detta applicerbart på Podcasting då publiken/målgruppen i de flesta fall är skarpt definierad.
Peercasting
För att reda ut begreppet Peercasting så är det av vikt att vi först känner till begreppet Peer-to-peer. Om vi ser till hur Peer-to-Peer definieras så kommer vi att finna skillnader i definitionen beroende på sammanhang men i mångt och mycket så handlar det om en kommunikationsmodell där varje part ges samma möjligheter och rättigheter detta till skillnad på modeller som bygger på client/server eller master/slave förhållanden. Konkret så innebär detta att datoranvändare genom mjukvara kan utbyta filer direkt med varandra från varandras hårddisk eller genom en server. Exempel på sådan mjukvara är Napster och Gnutella. Är ni mer intresserad av definitionen samt vad Peer-to-Peer kan innebära så följ gärna länken ovan vilken är kopplad till begreppet.
Om vi då återgår till själva begreppet Peercasting så innebär detta att media tillåts att strömma av åhörarna och genom dess nätverk. Ur ett brett perspektiv så handlar det om all media vilken strömmas via Peer-to-Peer och oavsett om det är i ett kommersiellt intresse eller enbart amatörs intresse mer specifikt så handlar det om PeerCast som en open source program vilken tillåter strömmande media att multicastas. PeerCast minimerar behovet av bandbredd genom att sprida överförandet av media genom Peer-to-Peer nätverket och påsåvis blir varje åhörare en nod i ett större nätverk.
Collaboration
Kunde inte hålla fingrarna borta:
2 gram spasmiska rykningar (efter en kopp kaffe)
1 bägare nyfikenhet
2 dl pushtechnologi
...tilläts jäsa i ca 7 minuter. Därefter var jag insignad på http://www.box.net som är ett Collaborationsverktyg. Är du sugen på att tastea en bit så logga gärna in. Du finner mig under min hv adress pernilla.josefsson@hv.se.
2 gram spasmiska rykningar (efter en kopp kaffe)
1 bägare nyfikenhet
2 dl pushtechnologi
...tilläts jäsa i ca 7 minuter. Därefter var jag insignad på http://www.box.net som är ett Collaborationsverktyg. Är du sugen på att tastea en bit så logga gärna in. Du finner mig under min hv adress pernilla.josefsson@hv.se.
torsdag 6 mars 2008
PodcastSerie
Relaterat till min avsiktsförklaring/lärkontrakt så har jag nu beslutat mig för att sända en serie podcast kopplat till ämne Media/Grafik/Design/Webb.
I stunden så är produktionen tänkt att varje avsnitt är tematiskt. Klart är att följande avsnitt kommer att sändas:
· Tema: Rollspel
· Tema: Personlig Media/Multimedia med utgångspunkt i Alan Key
· Tema: Användbarhet
· Tema: Wiki ur ett lärandeperspektiv
· Tema: 3D-grafik i verkligheten
· Tema: Upphovsrätt ur en dagstidnings perspektiv
I stunden så är produktionen tänkt att varje avsnitt är tematiskt. Klart är att följande avsnitt kommer att sändas:
· Tema: Rollspel
· Tema: Personlig Media/Multimedia med utgångspunkt i Alan Key
· Tema: Användbarhet
· Tema: Wiki ur ett lärandeperspektiv
· Tema: 3D-grafik i verkligheten
· Tema: Upphovsrätt ur en dagstidnings perspektiv
Avsiktsförklaring/Lärkontrakt
Min avsikt med deltagande på WVA100 är att:
· Lära mig mer om hur jag kan skapa samt producera podcast, för att på längre sikt kunna använda mig av detta i olika undervisningssituationer.
· Ha kunskap om olika relevanta tillämpningar för podcast
· Ha förståelse för produktionsprocessen för podcasting
· Kunna leverera podcasts
· Reflektera över podcasting som verktyg i undervisningssituation
· Lära mig mer om hur jag kan skapa samt producera podcast, för att på längre sikt kunna använda mig av detta i olika undervisningssituationer.
· Ha kunskap om olika relevanta tillämpningar för podcast
· Ha förståelse för produktionsprocessen för podcasting
· Kunna leverera podcasts
· Reflektera över podcasting som verktyg i undervisningssituation
onsdag 20 februari 2008
SweCasters
I mitt sökande kring/om/i podcasting stötte jag nyligen på SweCasters. De presenterar sig själv som:
"SweCasters är en idéell grupp/förening som ska verka för att upprätta och underhålla kontakten mellan sveriges alla podcasters (även kallade "poddare") och sprida podcastingtekniken till Sveriges alla hörn."
Här finns mycket matnyttig information både om poddsändningar och dess tillvägagångssätt. En länk jag varmt rekomenderar er att ta del av.
"SweCasters är en idéell grupp/förening som ska verka för att upprätta och underhålla kontakten mellan sveriges alla podcasters (även kallade "poddare") och sprida podcastingtekniken till Sveriges alla hörn."
Här finns mycket matnyttig information både om poddsändningar och dess tillvägagångssätt. En länk jag varmt rekomenderar er att ta del av.
lördag 9 februari 2008
Jag har en liten fråga till dig
Längst ner på sidan så finner du en fråga - ja, det är så att jag undrar. Det skulle glädja mig om du tog dig tid och svarade på en enkla lilla frågan.
Första stapplande stegen...
Traskade runt, runt i tankarna och försökte reda ut den nästliga stig jag givit mig in på. I vilken ände skall jag påbörja mitt sökande kring? Omfånget och bredden att angripa problematiken på är enorm. Tog mig så i kragen och började söka - vad finns det där ute? Vad har andra funnit? Nyfiken gluffsade jag i mig allt jag kom åt. Sökte med bredd men samtidigt med girighet. Podcasting var mitt fokus i denna stund.
Efter några timmas gediget letande så har jag nu funnit några intressanta uppslag att gå vidare med. Dessa uppslag delar jag gärna med mig - du finner dem som länkar här på sidan.
Efter några timmas gediget letande så har jag nu funnit några intressanta uppslag att gå vidare med. Dessa uppslag delar jag gärna med mig - du finner dem som länkar här på sidan.
tisdag 5 februari 2008
En första reflektion
I stunden presenteras upplägget för kommande tid
brydda rynkor sprider sig över deltagarnas ansikten
hur ska vi i denna öppna pedagogik finna frid?
Vi letar efter den bakomliggande tanken och avsikten
Korta teaseras för att vidga förståelsen och ge inblick
Ämnesrelaterade för att hjälpa oss att bilda uppfattning
Hur gör vi inlägg, publiceringar och inskick?
Hur lär vi oss att till dessa medier visa uppskattning?
Strävan efter den nätbaserade samtalet?
Hur samarbetar vi på distans med fokus bibehållet
I vågskålen står verktyg gentemot ämnesval
Någonstans så skiktar vi medvetet genom sållet
Funderar du över vad som är viktigt för just dig att bevara?
Lägger du ansvar i användandet av tekniken?
Har du klargjort för dig hur du detta skulle besvara
Dina gamla vanor trogen eller beredd att gräva ner liken
brydda rynkor sprider sig över deltagarnas ansikten
hur ska vi i denna öppna pedagogik finna frid?
Vi letar efter den bakomliggande tanken och avsikten
Korta teaseras för att vidga förståelsen och ge inblick
Ämnesrelaterade för att hjälpa oss att bilda uppfattning
Hur gör vi inlägg, publiceringar och inskick?
Hur lär vi oss att till dessa medier visa uppskattning?
Strävan efter den nätbaserade samtalet?
Hur samarbetar vi på distans med fokus bibehållet
I vågskålen står verktyg gentemot ämnesval
Någonstans så skiktar vi medvetet genom sållet
Funderar du över vad som är viktigt för just dig att bevara?
Lägger du ansvar i användandet av tekniken?
Har du klargjort för dig hur du detta skulle besvara
Dina gamla vanor trogen eller beredd att gräva ner liken
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
